<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Amazigh.nl ~ &#34;vrij mens&#34;</title>
	<atom:link href="http://www.amazigh.nl/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.amazigh.nl</link>
	<description>Vrij mens</description>
	<lastBuildDate>Sat, 04 Feb 2012 10:08:00 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.2</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>Strubbelingen in het nieuwe Libië</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/02/strubbelingen-in-het-nieuwe-libie/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/02/strubbelingen-in-het-nieuwe-libie/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Feb 2012 10:08:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redactie</dc:creator>
				<category><![CDATA[Politiek]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1116</guid>
		<description><![CDATA[De Berbers van Libië speelden een essentiële rol in de omverwerping van het Khaddafi-regime. De Libische opstand, die begon op 14 februari 2011, mocht in al van in het begin op de hulp rekenen van de Berbers in het westelijke deel van Libië. Krijgen de Berbers nu de erkenning waarop ze rekenen?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div>
<div>
<p>door: <a title="View user profile ." href="http://www.dewereldmorgen.be/people/mohamed">Mohamed El Khalfioui</a></p>
</div>
</div>
<div>
<div>
<div>De Berbers van Libië speelden een essentiële rol in de  omverwerping van het Khaddafi-regime. De Libische opstand, die begon op  14 februari 2011, mocht in al van in het begin op de hulp rekenen van de  Berbers in het westelijke deel van Libië. Krijgen de Berbers nu de  erkenning waarop ze rekenen?</div>
</div>
</div>
<div>
<div>
<div>
<div>
<div>
<div id="views_slideshow_thumbnailhover_main_node_referenced_images_slideshow-panel_pane_4">
<div id="views_slideshow_thumbnailhover_teaser_section_node_referenced_images_slideshow-panel_pane_4">
<div id="views_slideshow_thumbnailhover_div_node_referenced_images_slideshow-panel_pane_4_0">
<div>
<div><a rel="lightbox[field_image][Betoging Libie]" href="http://www.dewereldmorgen.be/sites/default/files/imagecache/slideshow_1680x1050/2011/11/30/b.jpg"><img title="DeWereldMorgen.be 30.11.2011 - 23:09" src="http://www.dewereldmorgen.be/sites/default/files/imagecache/3col_nocrop/2011/11/30/b.jpg" alt="DeWereldMorgen.be - " width="462" height="306" /></a></div>
</div>
<div>
<div>Betoging voor de woning van de premier</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
</div>
<div>
<h3>Berbers</h3>
<p>De Berbers zijn vooral te vinden in kleine Libische steden zoals  Adrar n Infusen, Zouara, Ghadamès, Oubari, Ghat, Oujila en in het diepe  zuiden staan ze bekend als Toearegs. Ze maken globaal 10 tot 15 procent  uit van de Libische bevolking. Onder Khaddafi was het voor hen verboden  om hun eigen Berbertaal te spreken in het openbaar.</p>
<h3>De val van Tripoli</h3>
<p>De Libische rebellen hebben met de hulp van de NAVO Khaddafi  uiteindelijk ten val gebracht. Maar hun tactiek was nooit echt succesvol  geweest. De uitzondering waren de Berbers van het westelijke deel van  Libië. Ten westen van Tripoli, in het  Nefusa-gebergte, wonen vooral  Berbers en zij hebben heel snel vooruitgang geboekt in de richting van  Tripoli.</p>
<p>Aan het oostelijke front bleven de rebellen steken bij Bani Walid en  Sirte (twee bastions in handen van Khaddafi-aanhangers). De oostelijke  rebellen waren Arabieren. Maar uiteindelijk hebben ze via een manoeuvre  over zee samen met de westelijke (Berbers) rebellen Tripoli kunnen  innemen op 21 augustus van dit jaar.</p>
<h3>Het eerste signaal</h3>
<p>Op 28 september werd in Tripoli een congres georganiseerd met een  grote betoging op het centrale Plein van de Martelaren, het vroegere  Groene Plein van de Revolutie. De organisatie was in handen van het <em>Nationale Libische Amazigh Congres</em>,  dat een samengaan is van alle gemeenteraden in Berber-gebied. De  betoging was het eerste signaal naar de NTC (Nationale Overgangsraad)  dat de Berbers gaven.</p>
<p>Een toekomstige Libische regering en een nieuwe grondwet zou de  Berberse taal en cultuur als evenwaardig aan het Arabisch moesten  behandelen.</p>
<p>In de daarop volgende weken bleef NTC-voorzitter Mustapha Abdeljalil  ook benadrukken dat het toekomstige Libië de islamitische wetgeving als  norm zou gaan hanteren. Dit ontlokte een heftige reactie van Fethi  Benkhelifa, voorzitter van het <em>Congrès Mondial Amazigh</em> (CMA), en misschien wel de belangrijkste politicus van de Berbers.</p>
<p>Benkhelifa riep dan ook Mustapha Abdeljalil op om op te stappen en  noemde hem &#8220;de verkeerde man op de verkeerde plaats&#8221;. Hij ging zelfs zo  ver om de NTC niet-legitiem te noemen.</p>
<h3>Weg met de NTC!</h3>
<p>Op 24 november werd er een nieuw uitvoerend bestuur voor de NTC  gekozen. Het uitvoerend bestuur is zeg maar de tijdelijke regering van  Libië. Abdurahiem El Keib werd verkozen tot de nieuwe premier.</p>
<p>In het ministerkabinet bevindt zich geen enkele Berber. Hierop kwamen  de Berbers weer in actie en betoogden ze twee dagen later voor de  woning van de nieuwe premier. Ook bevinden er zich in het nieuwe kabinet  te veel voormalige Khaddafi-getrouwen, aldus de Berbers. Ook moet er  voor eens en altijd duidelijkheid komen over de erkenning van hun  cultuur en taal. Dezelfde dag schortte het Nationale Libische Amazigh  Congres al zijn banden met de NTC op.</p>
<p>door: <a title="View user profile ." href="http://www.dewereldmorgen.be/people/mohamed">Mohamed El Khalfioui</a></p>
</div>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1116&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/02/strubbelingen-in-het-nieuwe-libie/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Marokkanen zien ondern&#8230;&#8230;</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/02/marokkanen-zien-ondernemers-graag-komen/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/02/marokkanen-zien-ondernemers-graag-komen/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 12:03:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Redactie</dc:creator>
				<category><![CDATA[Columns]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1106</guid>
		<description><![CDATA[Hans Buijs besloot in 1993 naar Marokko, het geboorteland van zijn echtgenote, te verhuizen. Hij was in Nederland ondernemer en het lag voor de hand om daar een nieuw bedrijf te starten.

Zien ze Nederlandse ondernemers graag komen in Marokko?
]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Door Amazightimes redatie: Hans Buijs besloot in 1993 naar Marokko, het geboorteland van zijn  echtgenote, te verhuizen. Hij was in Nederland ondernemer en het lag  voor de hand om daar een nieuw bedrijf te starten.</p>
<p><strong>Zien ze Nederlandse ondernemers graag komen in Marokko?<br />
</strong>&#8216;Het werkt in mijn voordeel, vooral toen ik net begon. Ze  hebben snel vertrouwen in je én ze vinden het bijzonder interessant. Als  ik me, toen ik net begon, bij een kliniek meldde, mocht ik meestal  rechtstreeks doorlopen naar de directeur. Ook al kenden ze me nog niet. &#8216;<br />
<strong>Waarom vertrouwen ze een Nederlandse ondernemer zo snel?<br />
</strong>&#8216;Omdat wij ons aan onze afspraken houden en men van ons op aan  kan. Ik werk in een branche waarin het essentieel is dat de materialen  die je levert compleet zijn. We leveren series waarin verschillende  maten zitten. Het is nogal vervelend als je een patiënt op de  operatietafel hebt liggen en de juiste maat ontbreekt. Wij verpakken en  leveren op z&#8217;n Nederlands.&#8217;</p>
<p><strong>Hoe is het in Marokko gesteld met de gezondheidszorg?<br />
</strong>&#8216;De artsen hier lopen zeker niet achter. Ze moeten het soms  met minder apparatuur doen, maar daardoor zijn ze juist heel goed in  improviseren. De gezondheidszorg zit op een behoorlijk hoog niveau, er  wordt heel veel geïnvesteerd in nieuwe ziekenhuizen. Kleine, verouderde  regioziekenhuizen worden vervangen door enorme nieuwe complexen. Dat is  voor ons goed nieuws. Ik verwacht dat wij daardoor de komende jaren heel  hard kunnen groeien.&#8217;<br />
<strong>Hoe zijn Marokkanen als werknemers?<br />
</strong>&#8216;Ik heb wel eens stagiairs uit Nederland, meestal van  Marokkaanse afkomst. Dan merk ik goed het verschil tussen Nederlandse en  Marokkaanse werknemers. Die stagiairs werken sneller, tonen eerder  initiatief. In Marokko is het vaak dat men door blijft praten over  problemen, zonder er een oplossing voor te zoeken. Als iets afwijkt van  het normale, dan lopen ze vast. Maar ook dat verandert, ik denk dat de  jeugd van nu op een betere manier onderwijs krijgt.&#8217;<br />
Heeft u uw eigen tempo aangepast?<br />
&#8216;Het gaat hier allemaal iets langzamer, maar zelf race ik nog  steeds van hot naar her. Ik blijf vasthouden aan mijn Nederlandse  waarden. Als ik om elf uur met iemand afspreek, zit ik er ook om elf  uur, ook al komt hij pas om halftwaalf. In het begin vond ik dat erg  moeilijk, maar nu maak ik me er niet meer druk om. Dan ga ik in dat  halfuur nog even wat mensen bellen.&#8217;</p>
<p><strong>Wat is de belangrijkste les die u heeft geleerd?<br />
</strong>&#8216;Dat je in Marokko niet zomaar een bestelling moet meegeven en  denken dat ze dan betalen. In Nederland was ik gewend dat aan het eind  van de maand 95%van de facturen betaald was en 5% nagebeld moest worden.  Hier is dat andersom. Ze zien het bijna als een sport om niet te  betalen. Het is dankzij de adviezen van mijn vrouw dat ik niet failliet  ben gegaan. Door haar heb ik een aantal maatregelen genomen, zoals  vooraf laten betalen of onder rembours laten bezorgen.&#8217;<br />
InnoPro Lépine Maroc<br />
Opgericht: 1993<br />
Gevestigd: Rabat, Marokko<br />
Activiteit: distributie van orthopedische heup- en knie-implantaten<br />
Oprichter: Hans Buijs (56)<br />
Werknemers: 6<br />
Jaaromzet 2009: euro 300.000</p>
<p>Amazightimes redactie</p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1106&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/02/marokkanen-zien-ondernemers-graag-komen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Udem n Arrif d waddud n Irifiyyen</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/02/udem1-n-arrif-d-waddud-n-irifiyyen/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/02/udem1-n-arrif-d-waddud-n-irifiyyen/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 11:58:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Geschiedenis]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1102</guid>
		<description><![CDATA[Qqaren aneɣ idřisen n midden aqa ameddur n Arrif zeg wami iǧa netta d ilelli (= free), tuɣa traɣan as waɛraben ‘blad es-Siba” (= onbedwongen land, dissident) taɣennant i “blad el-Maxzen”(= het land van de regering). Din ɛad rux iwdan ddaren ussan n arrifublik. Ijj n twara sseqsiɣ ḥennas n baba, Taɛisat (18782-1992) x Arrif deg wakud n Muhamed Ameẓyan Aqeřɛi d wakud n mmis n Ɛebd-Krim, tenna ayi aqa aṭṭas n tamara i ikkin x Irifiyyen waxxa qbeř i d ɣa yadef Uṛumi: “umi ɛeqřeɣ necc d tameẓyant iǧa war iǧi bu Uṛumi, ddenya tuɣa teɛbed ccarq waha, ddenya tuɣa tcarraq waha, ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Qqaren aneɣ idřisen n midden aqa ameddur n Arrif zeg wami iǧa netta d ilelli (= free), tuɣa traɣan as waɛraben ‘<em>blad es-Siba</em>” (= onbedwongen land, dissident) taɣennant i “<em>blad el-Maxzen”(= </em>het land van de regering). Din ɛad rux iwdan ddaren ussan n arrifublik. Ijj n twara sseqsiɣ ḥennas n baba, Taɛisat (1878<a href="#_ftn2">2</a>-1992) x Arrif deg wakud n <em>Muhamed Ameẓyan Aqeřɛi</em> d wakud n mmis n <em>Ɛebd-Krim</em>, tenna ayi aqa aṭṭas n tamara i ikkin x Irifiyyen waxxa qbeř i d ɣa yadef Uṛumi: “umi ɛeqřeɣ necc d tameẓyant iǧa war iǧi bu Uṛumi, ddenya tuɣa teɛbed ccarq waha, ddenya tuɣa tcarraq waha, wenni i ɣa ixḍa imendi ad t ineɣ buheyyuf]”.  Ḥenna Taɛisat ɣares tiẓri ( eigen theorie) nnes weḥdes x min ijjin Aseppanyu yudef d ɣar tmurt n Irifeyyen: [“…Irifiyyen tuɣa tiraren dama, iǧa tiraren tsayerhah, inna sen Uṛumi ruḥet muqret ma tiraren tsayerhah niɣ dama, mara tiraren tsayehah aqa faqen (= wakker, alert), war daysen iḍemmeɛ ḥed, mara tiraren dama aqa tiweḍ-d řweqt nsen ad ten d yadef. Bab n dama ikkar iqbar x uɛeddis ařami d tameddit, ssenni uca ibda ireḥḥem d Uṛumi…ařami iṭṭef tammurt.]” Ḥenna Taɛisat ɣares ijj n teẓri (= theorie) nneɣni i ijjin Irifiyyen ad nderfen deg umenɣi nsen ak d Useppanyu d Wefransis: [“….Irifeyyen tuɣa msebḍan, ḥed tuɣa itazzeř x Uṛumi, ḥed nneɣni tuɣa yarebbu txancet i wṛumi”]. Manaya d tidet imsar; mara neɣra amezruy n Arrif deg wakud n imenɣan ntaff aqa Irifiyyen msebḍan x arebɛa, (1) tuɣa din inni i ccaten deg Useppanyu, (2) tuɣa din inni ippulsen ɣar Useppanyu, (3) tuɣa din inni itcekkmen ɣar Useppanyu. (4) tuɣa din inni iḥekkmen s yisem n Useppanyu. Zeg inni tuɣa iḥekmen s yisem n Useppanyu ad idareɣ Ɛmar uccen. Ad xas ssiwřeɣ drus minzi ad as ggeɣ amcan nnes weḥdes twarat nneɣni. Ɛmar uccen tuɣa t, amezwaru, d acekkam n Useppanyu ticarmin (= qbeř) i ɣa idweř d nnayeb. Tuɣa ikessi d tinɛacin x Useppanyu zi Mrič ɣar Dar Kebdani, ifarreq itent x iwdan ḥuma war triḥen ad jahden maɣar deg wakud nni, Ait-Said tuɣa war izemmar ad ten-d yadef Useppanyu. Mařa nexs ad nessen mammec tuɣa xezzaren Irifiyyen deg wakud nni ɣar inni tuɣa itcekkmen ɣar Useppanyu? Ejj ad nseř i min dayi inna ssi Bouchaib Al-Phatihi (1926-2008): [“Zeg inni tuɣa i d ikessin tinɛacin x Useppanyu, Ɛmar uccen, Ɛmar n Ɛmar, Boumedyen n Bitti. Ɛmar n Ɛmar arejment s weẓru di Řeɛri nnafeɛ, aqa din rexu rexu aɣbar nnes. Tarejmit teqbič, tuɣa d ussan n řeḥmu, ggin as am weqzin immuzzaren, iqqim din arebɛa n wussan deg unebdu, ttasen d yiṭan tetten dayes, sennej i manaya, ggin din wi t iḥeṭṭan ḥuma war t ikessi ḥedd ad t inḍeř di tmeḍřin. Issis, tarwa nnes xezzaren dayes, arami ikemmeř arebɛa n wussan, ceṭṭen din ca n yexsan, xenni isin ten neḍřen ten. Ɛmar uccen netta islek”!]. Irifiyyen tuɣa war texsen ḥed ad yiři d acekkam jar asen. waxxa am nni Irifiyyen tuɣa war ɛeddun ca ayawya; ijj n twara imsar, itɛawad ayi ssi Bouchaib Al-Phatihi x yiřes n ssi Cɛayeb n Si Ɛmar [“… tuɣa neggur ɣar tiṭṭawin, tuɣa din ijj n umxazni qqaren as ssi Ɛebdella, inna ayi niweḍ Targist, inna ayi neswa din řqehwa, inna ayi ijj n wemcun n yudanti issařay řeḥwayej sennej i řkar, inna as ijj n umesřem iwa llah yaweddi,  necc ticceɣ ac d maliṭa inu war tt ssiřye d, uday aya tmenɛed xas maliṭa necc lla, inna as: ‘necc ɣari uday xir zi ɛecra n imseřmen’, netta isřa as Ɛmar uccen. Uca inna as i ssi Ɛebdellah: ‘Win sḍar it i d zi ṭṭumubin aqa ad ayes tejjed ca n řeɛmar’, ssi Ɛebdella d azennay, umi ɣares yiweḍ inna as: ‘Ɛzizit inu ḍar d, ḍar d a taɛzizit inu ḍar d!, inna ayi (Cɛayeb n ssi Ɛmar) necc ḥḍareɣ,  inna ayi xmi i t ɣa yewwet s tarbaɛect, s ukeccuḍ nni n tarbaɛect, inna ayi xmi ɣa isɣuy, qeǧɛen-d ɣares iṛumiyyen, inna ayi tasen d Iṛimiyyen, nitni ad neṭḥen di Ɛmar Uccen nitni iři ad arewřen, ařami i t iṣeffa s kuřci, mayemmi i ɣa yini ɣari ijj n wuday ḥsen zi ɛecra n imseřmen, war dayes ijji ca, ikemmeř it”]. Deg iyyar d ijj, Irifiyyen ɛad rux, itett iten wuř nsen x tmurt nsen, ancnaw mamec tuɣa i ten itett wuř nsen zman. Ad neḍfar min iqqar ssi Bouchaib di tmesřacta imsaren di ssuq n Řkebdani: [“…ijj zeg Iřummuyen iruḥ ad iseɣ atay uca inna as: ‘ma d asebḥan watay aya niɣ?, inna as d ijj n upulis: ‘Iwa kenniw Arrif n tmaraqt, tarezzum ad teswem atay d aṣebḥan ɛad!, isřa yasen ijj n weryaz tuɣa t din zzat n sen uca netta ad tiwwet s umeddarḍar, imarɣ it di tmurt. Fekken ten iwdan di ssuq, uca sseẓwan ten mxazniya ajemmaḍin ɣar Ɛmar uccen, umi i ten i ɣa sseẓwan, inna upulis nni i Ɛmar uccen: ‘aqa twarid a sidi řqayed, aqa twarid iwta ayi, igga ayi ammu, igga ayi ammu, aqa necc ɣari arruḍ n řmexzen…(s minzi d ac qqareɣ waxxa tuɣa Ɛmar uccen d aistiɛmari, tuɣa itett it wuř nnes.) Inna as Ɛmar uccen: necc war d ayi qqar ca arruḍ n řmexzen, aqa arrimet n wanita i cek iwtin war dayes ttifed ijj n wemcan war dayes taxfift, aqa netta i d ac izzaren ɣar řmexzen!...inna as ma ad temsumuḥem niɣ ad cek ẓẓareyḍeɣ”].</p>
<p>Twiza jar tqebbař n Arrif ntaff itt ura deg izřan n Arrif. Ijj n umjahed zi taddart n Řkebdani (ait-Said, dcar n ait Řefqih), tuɣa iccat aqarṭas di tmurt n Iqeřɛeyen, iwyent id xas temɣarin izřan. Timɣarin n ait řefqi ɛad ɛeqřent x yizři aya: “aqa am war dayi inɣi, aqa am war dayi ihbi, ḥaca mmuḥ n uɛellal immuten d uřefqih, ijja mawsa tuyeř deg wedrar n uqeřɛi”. Deg uyur wis 12 n useggʷas n 1991, iɛawed ayi ssi Bouchaib Al-Phatihi (zi Dar Kebdani), aqa imsar  ijj n twara deg ijj n dcar n Arrif tekkar teqbič, s irgazen d temɣarin, hedmen taddart n ijj zeg inni tuɣa yexs ujeǧid n Fes ad t yarr d řḥakem niɣ d anezzarfu x dcar nni. Issekk d ujeǧid tabrat i Mohamed Lḥaḍri (zi Řkebdani, dcar n leḥḍara (iḥtareyyen) deg Izɛumen) ḥuma ad yumur iwdan iḥedmen taddart n weqcic ad kkaren ad as tt bnan. Ikkar d ijj zi dcar inna as i wḥeṭri: ma ad as iniɣ uřa i Řwazna ad t as ad tebna taddart i weqcic! sminzi uřa d timɣarin carcent deg wehdam n taddart n weqcic deg wemcan umi qqaren assa dhar n umarjijju. Tamɣart Tarifect řebda tecḍar di tudart nnes, iɛawd ayi ssi Bucɛayeb, inna ayi: [“…Tamecrust, tuɣa tzeddeɣ taddart n Řwazna, Řwazna nettat d tasnusect, zeg Issnuseyyen, tuɣa timɣarin tiqdimin xir zi ɛecra n yaryazen n yiḍa. Necc ɛeqřeɣ x ict tuɣa qqaren as Tamecrust zi řeɛři nnafeɛ, usin d ixewwanen, ssi buḥut umas n ..., yus d ad yacar, ikke d abrid ameqqran, iwt d nnqab; ixewwanen n zic tuɣa ccaten nqabet, ad ksen aẓru, ad ksen aẓru, ar i ɣa fɣen ɣar wexxam, ad ssidfen qubbu deg ukeccuḍ, ad t ssenhezzen, mařa faqen ait n taddart aqa ad wten ajeǧab s řbarud, mařa war imsar ca aqa tessned war din ḥed niɣ ṭṣen. Tamɣart umi faten i teǧa, min i ɣa texdem? Umi tuca ak d nqabet nni uca tekkar tuři x tzeqqa. Umi i ɣa texzar tufa din axewwan, nettat ad tḥart x teṣḍart uca ad tewwet ɣar uɣembub, idweř war dayes min ɣa texzared”]. War ntettu ca tasderfit i tegga tmeṭṭut tarifect ak d ‘imjahden’. Man aya ntaff it d tiggaz di tukkasin (= erfgoed) n Arrif, amecnaw izřan a n Trifect: [“Řqařeb n ssukkʷar iziyyen s ufiřu, Faḍma tawaryiɣeč cenna mara tuřu, cenna mařa tebyes abyas n arebɛa duru, cenna mařa tegga s i Mḥend hellaralu”]. Niɣ ntaff mani nneɣni: [“kenniw ait-Temsaman d imjahden zi řebda, tjahdem s ufus nwem, tjahdem ura s tniba, zzad x weɛrur nsent, ttařyent ak d iṣuḍar”. Iqqar aneɣ David Hart<a href="#_ftn3">3</a> aqa di tmurt n Arrif, temeddurt tuɣa temsebḍa x tnayen: din tameddurt n yirgazen d tenni n temɣarin. Iwetman xeddmen tafeǧaḥt, zarɛen carzen tammurt; řeqḍen, ssarwaten zzuzzaren imendi, tarran (teẓẓun) imɣan (= planten), řeqḍen řxuḍart. Teggen taryiwin, teggen řfusawat (= sloten) n waman; bennan tudrin, teggen řfaxar s ukeccuḍ nni i d zedment temɣarin, ḥaryen zzitun, tawyen imendi ɣar tesyart ad iḥri. Kessin řeɣbar ɣar iyyaren. Teggen atay i inewjiwen. Timɣarin mejjarent, kessint tiṣumaḍ ɣar wendrar, řeqḍent aḍir d tazart. ḥaryent imendi di tesyart n taddart. Snennan tt anguř di tefqunt, teggen tt areyyeq d umecři d umensi. Mara nedweř ɣar umezruy n Arrif ameqqran, ntaff aqa Irifeyyen imiɣisen nitni zeg imezwura i yudfen amenɣi ak d tzernant n tmnukda (=  imperialistische agressie)  n Fransa d Seppanya. D man aya i issiwḍen Irifiyyen ad munen ad snaqřen amenɣi, wenni i tuɣa ak d nnumen řebda jar asen, i twařa nneɣni ḥuma ad ndaren tiṭṭawin nsen deg Uṛumi i yexsen ad d yadef ɣar tmurt n Arrif. Zeg wakuda udfen Irifeyyen amezruy n wemdař minzi nitni d imezwura i ibdan amenɣi n teslullit (= bevrijding). Isem n wernwař (= Slag om Annual) ad iqqim yarcem di tudart, mmuten dayes ktar zi 8.000 n řɛeskar n Useppanyu. Mmis n Ɛebd-Krim simant nnes inna aqa “700 d ineḥbas, 15 n ařef jar inni immuten d inni inyezmen i nḥewwes.” Tɣir asen Arrif amecnaw timura n midden i beṭṭan axmi beṭṭan řkartet, (Internationale conventie te Algeciras). Ɛemmars war imsar deg umezruy n Imaziɣen ad ixarres Umaziɣ ad issiři takbabt (= vlag) n tegduda (republiek) di tmurt n Tmezɣa arami t ggin Irifiyyen di tmurt n Arrif deg usseggʷas n 1923. Idweř war iqqim ḥed war issin niɣ war isři x tmurt n Arrif. Di Tmurt n Fransa, imsar deg wass wis 12 n uyur wis 10, 900.000 n iwdan munen di tendint n Paris mani tekkar<a href="#_ftn4">4</a> tmesmunt n FCP (= Franse Comunistische Partij) d Isuryaliyen (= Surrealisme beveging) barrḥen x ixeddamen d imesnawen ad ɛeyben x Fransa i tuɣa iticcen afus nnes i Seppanya di tmurt n Arrif.</p>
<p>Ƴar uneggar, ad kenniw jjeɣ ak ijj n tenfust temsar di tmurt n Iqeřɛeyyen,  d asedwař n ʷaddud n yewdan deg wakud n zic:“ řeḥkayet<a href="#_ftn5">4</a> n ijj n urgaz yemřec ufint ak-d ict n temɣart temřec deg ijj n dcar n ait-Sidař di teqbič n Iqeřɛeyen. Ijj n usseggʷas tuɣa ijj n urgaz imřec ɣares ijj n řɛarset yarra ɣares tarya n waman. Ibda itessu řeɛrast nni; tuse-d ɣares ijj n temɣart temřec. Qimen ayak d uya, iqq…t s addu ijj n wartu! Iẓri ten ijj n utarras, issekkar xafsen tɣuyyit, munen-d xafsen iwdan aṭṭas. Tamɣart tarweř, ḍfaren tt arebɛa n iwdan, nɣin tt s tezwict, ɣarsen as s tesbut (= espada, ssif) u jjin tt di barra, drin tt s ijj n uḥac. Argaz nni, tanya, yarweř ɣar ijj n taddart texřa. Iqqen xafes tawwart awarn as, ḍfaren t-id iwdan, tazzřen awarn as, ccaten t s řbarud arami yudeff taddart, ibda iccat iten-d ra netta zeg ict n tburjet, inɣa daysen sebɛa. Bdan iwdan nni tařyen x tzeqqa, qeǧɛen tiḥenya n tzeqqa arami xafes snuqqben. Iwyen-d tizizwa di teɣrasin, farɣen xafes tizizwa; qqḍen timessi di tsumaḍ n wari. Bdan neṭṭaren xafes timessi, axxam nni iccur s tzizwa d ddexxan, tizizwa ttmunent x urgaz nni, zeɛɛfent dayes, idweř war itwiri ura d ijj n řḥeyyet. Bdan iwdan neṭṭwen d xafes zi tzeqqa. ṭṭfent, Qqnen as ifassen ɣar deffar, ssufɣen t id ɣar barra, ɣeḍrent id ɣar tmurt, bdan qqaren as ait ɛemmes: d ta d řgezyet (= beloning) nnec, ɛla xaṭer d ccek i war ifehmen azeǧif nnec, ttegged řɛib di tarwa n ɛemmec. Qqaren as ammu, nitni tqessen dayes s řemwas. Ḥed itqessa as it zi txeřxarin n ifassen, ḥed itqessa as it zi tɣemmar n iɣaǧen, ḥed itqessa as it zi teɣruṭ, netta iddar ɛad, war isɣuyyu, war issiwiř. Qessent tanya zeg ifadden, bdan tqessen dayes zi ura mkuř amcan ařami war dayes qqimen idammen. Qessen as abř..r nnes,  ggin as t deg uqemmum. Yuse d ijj zeg ait ɛemmis, ikkes d taxedmect, igga as t di tiṭ, iqřeɛ as tt id, iɛawed as i tenneḍnit, iqřeɛ as tt id amexmi d istef aɣřař zeg weqcur. Netta iddar maca ɛad issaḥrat. Rexdenni řuḥen. Iwyen d timessi, farɣen tt xafes arami ihggʷa. Rexdenni uřyen taddart nnes. Hedmen tt, scemḍen tt. Řeḥwayej ufin di taddart n wenni, qaɛ wen yufin ca iksi t. Tuɣa ɣares třata n tesrafin n imendi, ksin d imendi nni marra ndarent ɣar barra, zeǧɛen t, war t iwyen, ɣir inni war ɣar iǧi ca. Ƴir imeẓřaḍ i t yiwyen. Tammurt nnes tezzenz it teqbič n Iqeřɛeyyen, farqen tt x tcuccay nsen”. Adwař ɣar wawařen n zic niɣ ɣar inzan (= spreekwoorden) n tudart tamsaset n Imaziɣen n zic, itɣima d anemɣar arexsas i wen ixsen ad issen addud n weydud.</p>
<hr size="1" /><a href="#_ftnref1">1</a> I do not pretend to cover the subject in just a few short pages.</p>
<p><a href="#_ftnref2">2</a> “Umi d yudef Useppanyu amezwaru ɣar Arrif tuɣa Faḍma inu temɣar, izdeɣ di řeɛři n tmedda, izdeɣ deg Isnusiyen, iǧa izdeɣ břa řbarud, {maca mayemmi ay d yusa Uṛumi?}. Iggur itettef ddenucet itarra t nnes, wenni ixsen akis izdeg akis izdeɣ, wenni i t ɣa iɛṣan itɛan as řbarud”. Awař n Ḥenna Taɛisat.</p>
<p><a href="#_ftnref3">3</a> David Montgomery Hart, The Aith Waryaghar of the Moroccan Rif: An Ethnography and History. (Tucson, Arizona, 1976)</p>
<p><a href="#_ftnref4"></a></p>
<p><a href="#_ftnref5">4</a> Description du Maroc à la fin du 19e siècle: Mouliéras, Auguste. <em>Le Maroc inconnu</em> : [étude géographique et sociologique]. Première partie. Exploration du Rif (Maroc septentrional).</p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1102&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/02/udem1-n-arrif-d-waddud-n-irifiyyen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tamkerra n tutlayt n Tmaziɣt      الاعجاز اللغوي في الامازيغية</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/01/tamkerra-n-tutlayt-n-tmazi%c9%a3t-ni%c9%a3-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d8%b9%d8%ac%d8%a7%d8%b2%d8%a7-%d8%a7%d9%84%d9%84%d8%ba%d9%88%d9%8a-%d9%81%d9%8a-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d9%85%d8%a7%d8%b2%d9%8a%d8%ba%d9%8a/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/01/tamkerra-n-tutlayt-n-tmazi%c9%a3t-ni%c9%a3-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d8%b9%d8%ac%d8%a7%d8%b2%d8%a7-%d8%a7%d9%84%d9%84%d8%ba%d9%88%d9%8a-%d9%81%d9%8a-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d9%85%d8%a7%d8%b2%d9%8a%d8%ba%d9%8a/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 23 Jan 2012 15:00:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[De taal]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1082</guid>
		<description><![CDATA[Ejj amezwaru ad nessars afus nneɣ x tbadut n tutlayt. Tutlayt war teǧi ca amecnaw taɣma n wawařen; tutlayt d taremmast (= middelen) n umṣawaḍ. Tutlayt d řqendart n tusna, d dduzan n uxarreṣ. Tusna n weydud aqa-tt teẓḍeɣ deg wawařen. Maca iwɛar ad nessen manis d kkin awařen twarat tamezwarut. Mařa nedweř ɣar uxarreṣ n iyduden n zic, ntaff din zzaysen wi tuɣa itamnen aqa tutlayt temmewc asen-d d anguř zi ɣar Arebbi umi qqaren Pitaḥ (Egyptische god Ptah). Manis-d ɣa nebda i wesfettuti n iyyar-a?]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Ejj amezwaru</em> a<span style="text-decoration: underline;">d</span> nessars afus nneɣ x <span style="text-decoration: underline;">t</span>badut n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt. Tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt war teǧi ca amecnaw <span style="text-decoration: underline;">t</span>aɣma n wawařen; tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt <span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>aremmast (= middelen) n umṣawaḍ. Tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt <span style="text-decoration: underline;">d</span> řqendar<span style="text-decoration: underline;">t</span> n <span style="text-decoration: underline;">t</span>usna, <span style="text-decoration: underline;">d</span> dduzan n uxarreṣ. <span style="text-decoration: underline;">T</span>usna n wey<span style="text-decoration: underline;">d</span>u<span style="text-decoration: underline;">d</span> aqa-tt teẓḍeɣ <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg wawařen. Maca iwɛar a<span style="text-decoration: underline;">d</span> nessen manis d kkin awařen <span style="text-decoration: underline;">t</span>warat <span style="text-decoration: underline;">t</span>amezwarut. Mařa ne<span style="text-decoration: underline;">d</span>weř ɣar uxarreṣ n iy<span style="text-decoration: underline;">d</span>u<span style="text-decoration: underline;">d</span>en n zic, ntaff <span style="text-decoration: underline;">d</span>in zzaysen wi tuɣa itamnen aqa tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt <span style="text-decoration: underline;">t</span>emmewc asen-d <span style="text-decoration: underline;">d</span> anguř zi ɣar Arebbi umi qqaren Pitaḥ (Egyptische god Ptah). Manis-d ɣa neb<span style="text-decoration: underline;">d</span>a i wesfettuti n iyyar-a?</p>
<p>S minzi ɣa nessen aqa imař n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt iqqen ɣar izri (= verleden) n <span style="text-decoration: underline;">t</span>usna. Aẓ<span style="text-decoration: underline;">d</span>am amezwaru, tamkerra <span style="text-decoration: underline;">t</span>ameqqrant <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg iyyar n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣt <span style="text-decoration: underline;">t</span>eqqen ɣar iẓewran n umezruy n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt n Imaziɣen n zic. Marra min ikkin <span style="text-decoration: underline;">d</span> tamara x <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span>, ntaff itt ɛad <span style="text-decoration: underline;">t</span>eddar, <span style="text-decoration: underline;">t</span>essemɣara wi iǧan nnes. Marra min ikkin <span style="text-decoration: underline;">d</span> tamara x <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg ussan ikkin, ntaff itt ɛa<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>eggur ɣar zza<span style="text-decoration: underline;">t</span>, war <span style="text-decoration: underline;">d</span>ayes řimar<span style="text-decoration: underline;">t</span> n tewsar. Aṭṭas n iřsawen tuɣa carcen <span style="text-decoration: underline;">t</span>udar<span style="text-decoration: underline;">t</span> ak-<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> mmu<span style="text-decoration: underline;">t</span>en, weddaren; <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>essiwḍ-d <span style="text-decoration: underline;">t</span>asafut (flambouw) nnes ɣers ar iḍa. Ijj n umsiweḍ (factor) n imsawaḍen n <span style="text-decoration: underline;">t</span>udar<span style="text-decoration: underline;">t</span> n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> iɣmi <span style="text-decoration: underline;">d</span>i tṣekkawt (řebni) n wawařen amcnaw min ɣa nẓar ɣar zza<span style="text-decoration: underline;">t</span> <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>afarec<span style="text-decoration: underline;">t</span>-a <span style="text-decoration: underline;">t</span>alektruni<span style="text-decoration: underline;">t</span>. Awařen n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>lyat msebḍan x <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen: (i) ‘iwri’ (= arbitrair, onomatopee) <span style="text-decoration: underline;">d</span> umsisi (= conventioneel, ingeboren). Ime<span style="text-decoration: underline;">d</span>ya<span style="text-decoration: underline;">t</span>en (= voorbeelden) n ‘iwri’ ixs a<span style="text-decoration: underline;">d</span> yini awař yarwess <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg umesři (seř) niɣ <span style="text-decoration: underline;">d</span>i ṣṣuṭ n wawař; qqaren as s <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> n publaw: forma n <span style="text-decoration: underline;">t</span>ira n wawař  <span style="text-decoration: underline;">d</span> ufuɣ n wawař zeg uqemmum (<span style="text-decoration: underline;">d</span> wanzaren), <span style="text-decoration: underline;">d</span> lmeɛna n wawař, marra <span style="text-decoration: underline;">d</span> ijj, amcnaw: aqarqeb (qrb.qb.), ṣuḍ, itṣuḍ usemmiḍ, ajjaj, addaz, becc (cccc), ccur (aman-ccc..rrr), zruddeḥ, sřiwřiw, qareqra (qr.qr), <span style="text-decoration: underline;">t</span>ixsi (bbaaɛ), <span style="text-decoration: underline;">t</span>afunas<span style="text-decoration: underline;">t</span> (muuh=<span style="text-decoration: underline;">t</span>es<span style="text-decoration: underline;">muh</span>ru<span style="text-decoration: underline;">t</span>), <span style="text-decoration: underline;">t</span>yaẓiṭ (<span style="text-decoration: underline;">t</span>es<span style="text-decoration: underline;">qaqa</span>= qa qa), arjuj (jjjj), izi (bzzz), mařa ca n ijj innuɣ as ureqquz <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg uqemmum itneɣnuɣ (ɣɣɣɣ), mařa ca n ijj ixs a<span style="text-decoration: underline;">d</span> yarr zeg uqemmum neqqar as aqa itɛuqqa (ɛɛɛ…qqq). Mařa ca n ijj ɣares <span style="text-decoration: underline;">t</span>iɣunam n nnefs qqnent, xmi iteṭṭes icexxar (ccc…xxx…rrr). Umi b<span style="text-decoration: underline;">d</span>an iy<span style="text-decoration: underline;">d</span>u<span style="text-decoration: underline;">d</span>en a<span style="text-decoration: underline;">d</span> ssiwřen, tuɣa arewsen timijjiwin n iɣersiwen (= řmař).  Awařen umi neqqar ‘iwri’ (= arbitrair) war qedden ḥuma iw<span style="text-decoration: underline;">d</span>an a<span style="text-decoration: underline;">d</span> inin min xsen. Mammec <span style="text-decoration: underline;">t</span>xarseḍ cek a<span style="text-decoration: underline;">d</span> yaff u<span style="text-decoration: underline;">t</span>arras n waku<span style="text-decoration: underline;">d</span> n uzarmezray (= prehistorie) awařen zi ɣa yini: ‘a dhar n ubarran a ssus n yexsan, wi zzayek iɣarren a<span style="text-decoration: underline;">d</span> zzayes iɣar zman,…<span style="text-decoration: underline;">T</span>emsaman ma <span style="text-decoration: underline;">t</span>hewen ac, ma tɣir ac <span style="text-decoration: underline;">d</span> benneɛman!’, niɣ a<span style="text-decoration: underline;">d</span> ifhem awařen-a n Chomsky: “ Colourless green ideas sleep furiously.” Tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layin twaggent <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg waku<span style="text-decoration: underline;">d</span> n uzarmezray, maca aṭṭas n wawařen <span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>awařin weddaren <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg waku<span style="text-decoration: underline;">d</span> n i<span style="text-decoration: underline;">t</span>raren (= moderne tijden) n iḍa. Ḥuma a<span style="text-decoration: underline;">d</span> zemmaren iw<span style="text-decoration: underline;">d</span>an a<span style="text-decoration: underline;">d</span> inin marra min xsen, <span style="text-decoration: underline;">d</span> marra min tacan, <span style="text-decoration: underline;">d</span> marra min innḍen i iyyar n uxarreṣ <span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>mesna, xarsen <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg iwařen i war ɣar iǧi ca umesři yarwes <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>ira n wawař.</p>
<p>Neẓra sennej aqa zi řeɛjayeb n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> i yuǧɣen <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg waku<span style="text-decoration: underline;">d</span> n zic, ntaff tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt-a waxxa marra min xas ikkin <span style="text-decoration: underline;">d</span> tamara zi temharsiwin (= kolonialisme) ɛad aqa <span style="text-decoration: underline;">t</span>eddar, <span style="text-decoration: underline;">t</span>bedd x iḍaren nnes, tsewwaqen zzayes <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>mur<span style="text-decoration: underline;">t</span> n <span style="text-decoration: underline;">T</span>mezɣa. <span style="text-decoration: underline;">T</span>amkerra nneɣni, ɣar rexxu imesnawen n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt <span style="text-decoration: underline;">d</span> inmezrayen (= historicus) war ssinen manis-d <span style="text-decoration: underline;">t</span>ekka <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> niɣ aẓwar i ɣar <span style="text-decoration: underline;">t</span>eqqen. Rexxu a<span style="text-decoration: underline;">d</span> ne<span style="text-decoration: underline;">d</span>weř ɣar wazzay n usenteř-a (= thema). Ḍfar ak i<span style="text-decoration: underline;">d</span>i mammec ggin Imaziɣen ssemɣaren amawař nsen. A<span style="text-decoration: underline;">d</span> nisi ijj n ume<span style="text-decoration: underline;">d</span>ya imeyyer x usekkiř n <em>F</em>. S usekkiř n <em>F,</em> ntaff:<em> </em>aff, affa, uf, fu, ifif, fafa, uca ruḥ xas am nni. Zeg weẓwar n <em>F, </em>ntaff = af, ‘af min iweddaren’; uf = ‘y-uf xafi’ niɣ ‘s-uf ifassen nnec’; zeg weẓwar d ijj ntaff: fu = ‘dayes iḍeṣ sminzi it-fu’; maca ijj n <em>F</em> war itqeddi i marra ixarriṣen, immarni ijj n <em>F </em>nneɣni amecnaw : fa-fa: ‘it-fafa x tmenya<span style="text-decoration: underline;">t</span>’, ‘ikkared it-fafa’ (= afaqi n <span style="text-decoration: underline;">d</span>eɣya); ḥuma a<span style="text-decoration: underline;">d</span> itwassemɣar umawař, xemmen Imaziɣen n zic a<span style="text-decoration: underline;">d</span> ssi<span style="text-decoration: underline;">d</span>fen isekkiřen nneɣni ɣar <span style="text-decoration: underline;">d</span>effar niɣ ɣar zza<span style="text-decoration: underline;">t</span> n wawař, amcnaw: uf+ɣ = ɣ-uf (iɣufa, aɣufi). Aṭṭas n wawařen meqqaren s <span style="text-decoration: underline;">t</span>marniw<span style="text-decoration: underline;">t</span> n isekkiřen (= řeḥruf) ɣar umezwar, amecnaw <span style="text-decoration: underline;">d</span>a: f&#8212;uf&#8212;ɣuf&#8212;sɣuf&#8212;msɣuf&#8212;tw(a)sɣuf. <span style="text-decoration: underline;">T</span>marniw<span style="text-decoration: underline;">t</span> n isekkiřen ɣar zza<span style="text-decoration: underline;">t</span>, amcnaw: ff-<em>ɣ</em>, ff-<em>ẓ</em>, f-<em>k</em>, f-<em>ř</em>. <span style="text-decoration: underline;">T</span>amarniw<span style="text-decoration: underline;">t</span> ɣar zza<span style="text-decoration: underline;">t</span> n isekkiřen war iǧi ca <span style="text-decoration: underline;">d</span> amegdaz (= voldoende) i <span style="text-decoration: underline;">t</span>udar<span style="text-decoration: underline;">t</span> n uy<span style="text-decoration: underline;">d</span>u<span style="text-decoration: underline;">d</span> sminzi ntaff <span style="text-decoration: underline;">t</span>amarniw<span style="text-decoration: underline;">t</span> n isekkiřen zza<span style="text-decoration: underline;">t</span> i <span style="text-decoration: underline;">af</span>: af-<em>ɣuř</em>, af-<em>unas</em>, af-<em><span style="text-decoration: underline;">t</span>is</em>, af-<em>ḍis</em>, af-<em>řay</em>, af-<em>qqus</em>, af-<em>us</em>, af-<em>u<span style="text-decoration: underline;">d</span></em>, af-<em>ḍiḍ</em>, uca ruḥ xas ammu. War ntettu ca aqa marra awařen-a i d i<span style="text-decoration: underline;">d</span>areɣ sennej tiggez<span style="text-decoration: underline;">t</span> nsen <span style="text-decoration: underline;">t</span>carc ak-<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">T</span>megzi (= intelligentsia) n Imaziɣen. X ijj n uɣez<span style="text-decoration: underline;">d</span>is nneɣni, mara nbezzeɛ awař n t<strong>fu</strong>c<span style="text-decoration: underline;">t</span> niɣ nesseqsa x weẓwar nnes, ntaff <span style="text-decoration: underline;">d</span>ayes  ‘fu’, <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen n <span style="text-decoration: underline;">t</span>wara<span style="text-decoration: underline;">t</span>in n ‘fu’ tticc aneɣ ‘fu-fu’,  wa <span style="text-decoration: underline;">d</span> awař qqarent iḥenjeren imeẓyanen i <span style="text-decoration: underline;">t</span>messi, war ntettu ca aqa <span style="text-decoration: underline;">t</span>fuc<span style="text-decoration: underline;">t</span> netta<span style="text-decoration: underline;">t</span> d aẓwar n <span style="text-decoration: underline;">t</span>messi <span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>eẓɣeř<span style="text-decoration: underline;">t</span> (= temperatuur). S umata, zeg weẓwar n <em>F, </em>ntaff ɛawed: f-<em>a<span style="text-decoration: underline;">d</span></em>, f-<em>an</em> (taffant), f-<em>ři</em>,  <span style="text-decoration: underline;">d</span> waṭṭas n wawařen nneɣni. Aqa <span style="text-decoration: underline;">d</span>in ɛawe<span style="text-decoration: underline;">d</span> ismařen (= indicaties) mani ntaff awařen amcnaw: [ɣr] <span style="text-decoration: underline;">d</span> [rɣ]; i-rɣa (= het verbrand), i-ɣra (= hij studeert, hij leerde). Ad nedweř ɣar usekkiř n <em>F. </em><span style="text-decoration: underline;">T</span>nayen n <em>F</em> arni xas <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen n <em>i</em>, ntaff awař n: ifif. Mařa nessizwar asekkiř n <em>M </em>qbeř i<em> F,</em> ntaff ‘m-aff’, amecnaw ‘maff n ijḍaḍ niɣ tenni/wenni itafen ijḍaḍ. War <span style="text-decoration: underline;">d</span>a iǧi wemcan mani ɣa nessidef awařen amecnaw taffa, taffant, <span style="text-decoration: underline;">d</span> waṭṭas n wawařen nneɣni amecnaw asifef  (= ziften), ifer, afar, ifri, aferas, afferfer, uffuren, fruri, aferfur, afercic. Zi <strong>far, </strong>nzemmar a<span style="text-decoration: underline;">d</span> d nessiři awaren-a: far-iḍennaḍ, far-tiwecca, far-waẓɣat. Ntaff ɛawe<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen n <strong>far</strong>, amecnaw far-far <span style="text-decoration: underline;">t</span>iwecca, far-far iḍennaḍ. Ad nedweř ɣar <span style="text-decoration: underline;">t</span>seɣnawt (= uitvinding) n wawařen ntaff <span style="text-decoration: underline;">t</span>iɣi<span style="text-decoration: underline;">t</span> n Imaziɣen <span style="text-decoration: underline;">t</span>bedd x iḍaren nnes. Ad newc ijj n ume<span style="text-decoration: underline;">d</span>ya ḥuma ad nessemɣar tamuɣři (= visie). Ayur (niɣ aṭṭas qqaren as char) <span style="text-decoration: underline;">d</span> awař n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t,</span> ayur<span style="text-decoration: underline;"> d</span>ayes +/- 30 n ussan, ayur i iǧan deg ujenna itenneḍ ijj n <span style="text-decoration: underline;">t</span>wara deg uyur/char. Imaziɣen qbeř i Galilu tuɣa snen aqa ayur itenneḍ minzi i <span style="text-decoration: underline;">d</span>as wcin isem n ‘ayur’, mařa narra [y = g] amecnaw (a<strong>y</strong>naw=a<strong><span style="text-decoration: underline;">g</span></strong>naw, a<strong>y</strong>raw=a<strong>g</strong>raw, <span style="text-decoration: underline;">t</span>ayyu<span style="text-decoration: underline;">t</span>=<span style="text-decoration: underline;">t</span>agu<span style="text-decoration: underline;">t,</span> aryaz=argaz), ntaff a<strong>y</strong>ur ikked zi a<strong>g</strong>ur, minzi iggur, itenneḍ. Tuɣa snen ɛawe<span style="text-decoration: underline;">d</span> aqa <span style="text-decoration: underline;">t</span>ammur<span style="text-decoration: underline;">t</span> ttenneḍ amecnaw xmi neqqar aqa “<span style="text-decoration: underline;">t</span>enneḍ-d ɣari <span style="text-decoration: underline;">t</span>mur<span style="text-decoration: underline;">t</span>”.  Ad neqqim deg ujenna, ad nisi ijj n ume<span style="text-decoration: underline;">d</span>ya nneɣni. Neqqar as neccin s <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> ‘asegnu’ xmi ttiři <span style="text-decoration: underline;">t</span>ayyu<span style="text-decoration: underline;">t</span> niɣ řimart  n <span style="text-decoration: underline;">t</span>fuc<span style="text-decoration: underline;">t</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>weddar; aẓwar n wawař n ‘asegnu’ ikke-d zi [ass+ignu]. Aẓwař n wawař <strong>GN, </strong>itwanna i ca n ijj mařa war issiwiř: <span style="text-decoration: underline;">d</span> agnaw, umi d u<span style="text-decoration: underline;">d</span>fen, <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>miḍi (= eeuw) n 16 awarni  Ɛisa, ifrikanen n wadday  (Ssudan) ɣar <span style="text-decoration: underline;">t</span>mur<span style="text-decoration: underline;">t</span> n Lmeɣrib ggin asen isem: Ignawen (gnawa), s minzi tuɣa war ssiwiřen iřes n tu<span style="text-decoration: underline;">t</span>layt n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span>. War tamnem ca di min qqaren i<span style="text-decoration: underline;">d</span>řisen n waɛraben aqa isem ‘gnawa’ ikke-d zi ‘Kinya’ axmi Imaziɣen tuɣa war ɣarsen ca asekkiř n ‘K’ uca war zemmaren a<span style="text-decoration: underline;">d</span> inin ‘knawa’, nnan ‘gnawa’! A<span style="text-decoration: underline;">d</span> ne<span style="text-decoration: underline;">d</span>weř ɣar [ass+ignu], ajenna <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>usna n Imaziɣen ɣares u<span style="text-decoration: underline;">d</span>mawen. Xmi itiři uyur ifarḥ, war ignu ca neqqar as azir, zzayes i d <span style="text-decoration: underline;">t</span>ekka <span style="text-decoration: underline;">t</span>ziri.   Xmi itiři ujenna ixeyyeq neqqar as: ‘assegnu’, ixs ad yini ɛawed <span style="text-decoration: underline;">t</span>fuc<span style="text-decoration: underline;">t</span> aqa <span style="text-decoration: underline;">t</span>eṭṭes niɣ <span style="text-decoration: underline;">t</span>ejna.  S umsa<span style="text-decoration: underline;">d</span>aɣ ak (= parallel met) Timsisřit (= Fonetiek) <span style="text-decoration: underline;">d</span> tasniřsit (=Fonologie), a<span style="text-decoration: underline;">d</span> neb<span style="text-decoration: underline;">d</span>a s <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen n wasmawen: [<strong>izi</strong> <span style="text-decoration: underline;">d</span> <strong>iẓi</strong>]. Deg iyyar n iřsawen, awařen zemmaren a<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>en <span style="text-decoration: underline;">t</span>essin<span style="text-decoration: underline;">d</span>ed (<span style="text-decoration: underline;">t</span>ḥesbe<span style="text-decoration: underline;">d</span>), maca <span style="text-decoration: underline;">t</span>ifyirin (= zinnen) war ɣarsent ca ba<span style="text-decoration: underline;">d</span>u (= řḥedd).</p>
<p>IẒI<img src="" alt="" width="180" height="140" />IZI    <img src="" alt="" width="134" height="130" /></p>
<p><span style="text-decoration: underline;">D</span>in 100.000 n marka<span style="text-decoration: underline;">t</span> n yizan sennej i <span style="text-decoration: underline;">t</span>mur<span style="text-decoration: underline;">t</span>. Asge<span style="text-decoration: underline;">t</span> (= meervoud) n izi=izan. Maca ‘iẓi’ war ɣares ca asge<span style="text-decoration: underline;">t</span>! Sminzi ɣa nessen mayemmi Imaziɣen n zic xarsen ad ggen ba<span style="text-decoration: underline;">d</span>u jar <em>Z</em> n yizi <span style="text-decoration: underline;">d</span> <em>Ẓ</em> n yiẓi? Izi <span style="text-decoration: underline;">d</span>ayes 5 santim. Iẓi <span style="text-decoration: underline;">d</span>ayes 10 santim, iẓi ismuna aẓru (niɣ tiẓra ḥuma war tɣimint <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>sa), war iǧi ca azru (Z # Ẓ). Marra manaya war d yusi ca zeg ujenna, wa <span style="text-decoration: underline;">d</span> axarreṣ, <span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">t</span>usna n Imaziɣen. <span style="text-decoration: underline;">T</span>ufayt (= nadruk) n Ẓ n yiẓi iqqen ak <span style="text-decoration: underline;">t</span>iddi n wawařen. Am yizi, am yiẓi, s tnayen i<span style="text-decoration: underline;">d</span>sen teqqsen, ijj iteqqes <span style="text-decoration: underline;">d</span>i barra ijj iteqqes ɣar daxeř. S <span style="text-decoration: underline;">t</span>nayen i<span style="text-decoration: underline;">d</span>sen <span style="text-decoration: underline;">d</span> imarzag. Zi <em>Z</em> n yizi ntaff: izi ameqqran (= iristalis), <span style="text-decoration: underline;">t</span>zizwit, tizit d uzinzar. Zi Ẓ n yiẓi ntaff: tiẓẓar, aẓru, aẓri, areẓẓa.</p>
<p>izi       izan    tizit    tzizwit izen   azar  izwar   izri (verleden)</p>
<p>iẓi       ø         tiẓẓar tiẓra     areẓẓa iẓir  iẓwar   iẓri (schoonheid)</p>
<p>Ufiɣ <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span> aqa aṭṭas n wawařen mani iǧa Ẓ, adda<span style="text-decoration: underline;">d</span> n wawař iqqen ɣar min iǧan <span style="text-decoration: underline;">d</span>i <span style="text-decoration: underline;">t</span>enfařyin (= uitdrukking)  n wawařen n <span style="text-decoration: underline;">d</span>axeř, amecnaw: iẓi, <span style="text-decoration: underline;">t</span>aẓẓit iseřm (= isennanen n wesřem), tiẓẓar, iẓẓan…….</p>
<p>Ḥuma a<span style="text-decoration: underline;">d</span> ssemɣareɣ min xseɣ a<span style="text-decoration: underline;">d</span> iniɣ s manaya a<span style="text-decoration: underline;">d</span> awem wceɣ ca n wawařen s Tegranzect: awařen-a beddan s <strong>bl- </strong>u marra qqnen ɣar ijj n uxarreṣ, amecnaw: <strong>bl</strong>ack, <strong>bl</strong>ue, <strong>bl</strong>ond, <strong>bl</strong>ush, <strong>bl</strong>ank, marra asmawen-a n ini<span style="text-decoration: underline;">t</span>en (= kleuren). Ntaff ɛawe<span style="text-decoration: underline;">d</span> aṭṭas n wawařen n iɣersiwen <span style="text-decoration: underline;">d</span>aysen Ƴ, amecnaw: a<strong>ɣa</strong>r<span style="text-decoration: underline;">d</span>a, t<strong>ɣi</strong>r<span style="text-decoration: underline;">d</span>ent (tɣir<span style="text-decoration: underline;">d</span>ent n isan), <em>a</em>fi<strong>ɣa</strong>r, <strong>aɣ</strong>yul, i<strong>ɣiɣi</strong>, <span style="text-decoration: underline;">t</span>a<span style="text-decoration: underline;">d</span><strong>ɣaɣa</strong>t, <strong>aɣ</strong>la/iɣelwan (jonge ram), <span style="text-decoration: underline;">t</span>i<strong>ɣe</strong>ydet n weẓ<strong>ɣa</strong>r, a<strong>ɣa</strong>ḍ (oude geit), t<strong>aɣ</strong>la (jonge schapen) ař<strong>ɣ</strong>em, ta<strong>ɣa</strong>ṭṭ, <strong>aɣ</strong>řař. Mařa nfafa x wasmawen n iɣersiwen nneɣni, ntaff: uccen, amuc, amcic, ucca. S manaya i <span style="text-decoration: underline;">d</span>awem ssecneɣ sennej, xseɣ a<span style="text-decoration: underline;">d</span> awem arezmeɣ ijj n webri<span style="text-decoration: underline;">d</span> <span style="text-decoration: underline;">d</span>eg iyyar n i<span style="text-decoration: underline;">d</span>rugen (= mysterieën) n <span style="text-decoration: underline;">T</span>maziɣ<span style="text-decoration: underline;">t</span>.</p>
<p><strong>PS: Wij hebben altijd de standard van het Tamazight gerespecteerd. Vandaag heb ik alsnog de  &#8220;t&#8221; als &#8220;<span style="text-decoration: underline;">t</span>&#8220;  en &#8220;d&#8221; als &#8220;<span style="text-decoration: underline;">d</span>&#8221; aangeduid. Dit is puur om het leesgemak. </strong><span style="text-decoration: underline;"><br />
</span></p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1082&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/01/tamkerra-n-tutlayt-n-tmazi%c9%a3t-ni%c9%a3-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d8%b9%d8%ac%d8%a7%d8%b2%d8%a7-%d8%a7%d9%84%d9%84%d8%ba%d9%88%d9%8a-%d9%81%d9%8a-%d8%a7%d9%84%d8%a7%d9%85%d8%a7%d8%b2%d9%8a%d8%ba%d9%8a/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Amazigh Nieuwjaar in Utrecht</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/01/amazigh-nieuwjaar-in-utrecht/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/01/amazigh-nieuwjaar-in-utrecht/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 20 Jan 2012 08:39:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Said Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1077</guid>
		<description><![CDATA[﻿﻿﻿﻿Ter gelegenheid van de viering van het Amazigh nieuwjaar 2962 organiseert Syphax een cultureel activiteit op 21 januari2012 .

De activiteit zal in het teken staan van de ontwikkelingen op het gebied van de Amazigh kwestie in Noord- Afrika en specifiek in Marokko.   ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>﻿﻿﻿﻿Ter gelegenheid van de viering van het Amazigh nieuwjaar 2962 organiseert Syphax een cultureel activiteit op 21 januari2012 .</p>
<p>De activiteit zal in het teken staan van de ontwikkelingen op het gebied van de Amazigh kwestie in Noord- Afrika en specifiek in Marokko.</p>
<p>De activiteit start met een debat over de Amazigh kwestie met:</p>
<p>• Abderrahman el Aissati (Universitair docent )</p>
<p>• Khalid Izri (artiest)</p>
<p>• Mohammed el Attouti (lid 20 februari beweging Nederland)  De activiteit zal voortgezet worden met poëzie en muziek  Poezie</p>
<p>• Najib Ayenduz • Yuba Zalen  Muziek</p>
<p>• Ali Aftis • Hmida Amazigh</p>
<p>• Khalid Izri  Programma 18:00 tot 23:00 (inloop om 17:30 en met catering Momo’s)</p>
<p>Locatie Cartesiusweg 11 3534 BA Utrecht</p>
<p>Voor meer informatie : &gt;&gt; M. Hammami  &gt;&gt; 06- 2623 42 16  &gt;&gt; hammami@live.nl</p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1077&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/01/amazigh-nieuwjaar-in-utrecht/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Asseggʷas amaynu Yennayer 2962</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/01/assegg%ca%b7as-amaynu-yennayer-2962/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/01/assegg%ca%b7as-amaynu-yennayer-2962/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 12 Jan 2012 18:54:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Geschiedenis]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1069</guid>
		<description><![CDATA[Amezwaru n umezruy n Imaziɣen n Lmeɣrib war ibeddi ca s twasit niɣ s tarewřa n Driss wis I zi tmurt n ccarq ɣar tmurt n lmeɣrib ameqqran. Amezwaru n umezruy n Imaziɣen n Lmeɣrib d tmura n Tmezɣa marra ibedda zi tiǧin (= presence) n Cacnaq, amernay (= victorious) n tgeldit x tmurt n Miṣr. Tadra (= origin) n umezruy n Imaziɣen iqqen ɣar wakud n tgelda n XXII n Miṣr. Amesɣun (= dynasty) n Imaziɣen ibda ak-d Firɛawn Amaziɣ umi neqqar Cacnaq.

Ṭfen Imaziɣen aɣmar di Miṣr ktar zi tnayen n tmiḍa (= century). Amezruya aqa-t immars u yarcem deg idlisen n zic1.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<h1><strong>Yennayer 2962</strong></h1>
<p><strong> </strong></p>
<p>Amezwaru n umezruy n Imaziɣen n Lmeɣrib war ibeddi ca s twasit niɣ s tarewřa n Driss wis I zi tmurt n ccarq ɣar tmurt n lmeɣrib ameqqran. Amezwaru n umezruy n Imaziɣen n Lmeɣrib d tmura n Tmezɣa marra ibedda zi tiǧin (= presence) n Cacnaq, amernay (= victorious) n tgeldit x tmurt n Miṣr. Tadra (= origin) n umezruy n Imaziɣen iqqen ɣar wakud n tgelda n XXII n Miṣr. Amesɣun (= dynasty) n Imaziɣen ibda ak-d Firɛawn Amaziɣ umi neqqar Cacnaq.</p>
<p>Ṭfen Imaziɣen aɣmar di Miṣr ktar zi tnayen n tmiḍa (= century). Amezruya aqa-t immars u yarcem deg idlisen n zic<a href="#_ftn1">1</a>. Mařa nedweř ɣar idlisen n wudayen ntaff aqa azeǧid umi qqaren Cicaq niɣ Cucaq i iǧan yarcem s tiggaz (= inscriptions, epigraph) n truligrifin, tuɣa-t d Firɛawn<a href="#_ftn2">2</a> n Miṣr wiss XXII, d netta i yudfen s isedrisen (= soldiers) nnes ɣar tmurt n Filistin deg uneggar n wakud n sidna Suliman. Deg wakud n umesɣun n XXI, tuɣa Miṣr war taressa ca, minzi aṭṭas n uɣewweɣ i imsaren deg wussan n igelliden n umesɣun wis XXI. Din wi iqqaren deg idlisen n zic aqa Psusinis wis II, Firɛawn aneggaru n umesɣun wis XXI, iwca yeǧis i wemɣar ameqqran n řɛeskar, wenni umi třaɣan Cacnaq. Cacnaq waxxa war iǧi ca d amiṣri d azedgan (= pure), tuɣa itwařa ixf nnes d amiṣri ktar zeg imiṣriyen!</p>
<p>Cacnaq war inɣi ca adekkʷař nnes Psusinis wis II, iraja ař ami immut uca idweř deg wemcan nnes sminzi azeǧid aneggaru tuɣa war d ijji ca tarwa. Ammu i yemsar ař ami iḥkem Cacnaq x tmurt n Miṣr. War ntettu ca aqa azyen ameqqran n isedrisen niɣ n řɛeskar n tmurt n Miṣr tuɣa-yen d Imaziɣen usin-d zi tmurt umi tuɣa qqaren Lebou. Amezruy n Miṣr tuɣa itwassen xas řebda d amenɣi ak řegnus n midden. Tammurt n Miṣr tuɣa teddakkʷař ɣar deffar ktar deg wakud n Irasmisen ineggura, (Ramsis III- Ramsis IX). Ad newc ijj n umedya, Mirentpaḥ <em>Mry-n-pt</em><em>ḥ</em><em> </em>, mmis n Ramsis wis 2, mmis n yemmas Isis-Neferet; u din wi iqqaren aqa d netta d Firɛawn nni i yuzřen x sidna Musa d wudayen zi tmurt n Miṣr. Ad nidar imenɣan itwasnen deg umezruy n tqebbar n Lebou. Mirentpaḥ netta tuɣa řebda itmenɣa ak tqebbar n Libya i d yusin x weymir n tmurt n Miṣr. tuɣa arezzunt ad awḍent ɣar Delta n Nil. Tiqebbař-a tuɣa zukkʷant id x weymir n tmurt n Miṣr. Ilibiyen d –ca  n iyduden nneɣni qqaren asen- ‘iyduden n řebḥar’ tuɣa nnumen kuř twara tmendaren x tmurt n midden zeg uɣezdid n řebḥar acemřař, d uɣezdid n tmurt n Imaziɣen iwařan řazaɣ n tmurt n libya. Da i d ɣa iban umezruy n Imaziɣen, deg wakuden-a i ɣa yebda umezruy ad issiweř x Imaziɣen, ad yadef Cacnaq netta d amezwaru!</p>
<p>Deg idlisen n zic, ntaff aqa <em>cacnaq</em> netta d isem i yeǧan nican. Maca ism-a ntaff it ɛawed deg idlisen n zic, iggez u urant ammu: <em>su-si-in-ku</em>, niɣ ntaff it di Turat n wudayen ammu: <em>cicaq</em>; di Tmiṣrect taqdint naff it yura ammu: <em><span style="text-decoration: underline;">ccnq</span></em>, <em><span style="text-decoration: underline;">ccq</span></em>, ad yiři <em>n </em>jar<em> cc </em>d<em> q </em>tuɣa teggent i wesmuni jar wawařen. Mařa nedweř ɣar tudart n cucenq ntaff tuɣa-t d amɣar n řɛeskar (= isedrisen) deg wakud n Psammeticus wis 2. Idweř d amɣar x tmurt n Miṣr jar 945-924 ticarmin n sidna ɛisa. Iḥkem x tmura n Miṣr d Filistin d Lubnan.Yarra mmis x wemrabed ameqqran n Amun. U qqaren ɛawed aqa igga as tameɣra i mmis Osorkun I (945- 889 ticarmin n sidna ɛisa) x ait n Firɛawn. Issmun igrawen n thebes d Tanis. Yarra mmis Iyuput x uɣezḍis n Miṣř iwařan tma n nnej, Iyput idweř simant nnes d amdebbar x imrabden n Amun. Umi yiweḍ ɣar Urcalim, tuɣa igga ad tt iɣḍeř ɣar tmurt, ssenni ad ihudd x tqebbař nneɣni; ad ihdem tineddam, war itejji ijj n weẓru irḥem ɣar wenneɣni, maca sserhant s igerwajen (= treasures) uca iḥewwes-d marra wareɣ d wagra tuɣa issmun sidna Suliman (xẓar di: 1 kings: 14:26)<a href="#_ftn3">3</a>. Tuɣa din ddnef ak sidna Suliman d babas Dawud sminzi tuɣa itmeyyar ad ibḍa tigellidin n Filistin u ɣar uneggar iwca afus nnes i Yerbɛam (Rehoboam)<a href="#_ftn4">4</a> ař ami dewřen wudayen qqaren aqa d Arebbi i d issekken Firɛawen n umaziɣ ad yareddej tigeldin n wudayen umi war uminen s Arebbi. Marra min igga Cacnaq d amenɣi di tmura n midden aqa-t ɣar rux yura di tqubbet n webrabed ameqqran umi qqaren <em>Karnak</em>.</p>
<p>Waxxa ɛemmars ddin war iggi taynit, war issemɣa zi tutlayt n Tmaziɣt, maca ntaff ddin n wudayen ijja aneɣ-d ca n imedyaten (= examples) mani yidar isem n Cacnaq weḥdes (اسفار التناخ والعهد القديم) war yidar ca ismawen n Firɛawnat nneɣni s yisem nsen amcnaw mammec yidar Firɛawn n Imaziɣen ca n 6 twaratin.</p>
<p>Manaya i d idareɣ sennej aqa-t yarcem d tiggaz uffint inni yarezzun deg iyyar n trekkisent (archeology). Marra manaya uriɣ sennej, ḥuma ad sjiwneɣ (= to satisfy) ijj n useqsi. Aseqsi ya iqqen ɣar usfugel niɣ timeɣriwin n Yennayer di tmurt n tmezɣa. Din wi iqqaren aqa asfugel n Yennayer ibda umi Cacenq yarna (iɣřeb) Firɛawn Ramsis wis 3, maca nec war ggur ad ad adffeɣ deg iyyar-a minzi ɛad amezruy n Ramsis wis 3 xas aṭṭas n usiynu, war izdig ca jar tiṭṭawin n imezrayen (= historians). Min izedgen nican aqa awitay (= calendar) n tyarza ɣar Imaziɣen itwaggez i wass n 13 n uyur, ayur wis 13 n Yennayer; ayur n wenẓar, tbedda dayes tudart tamaynut, assuggʷass mani ibda Cacenq iḥekkem x tmurt n Miṣr. Azeǧid Cacenq netta d amaziɣ amezwaru i yudfen deg umezruy zi tewwart tameqqrant. S uyenni i netwařa Imaziɣen bdan ticcen taynit i iẓewran n umezruy nsen.</p>
<p>Deg wakud-a war iqqim ca n wemcan war dayes keffḍen Imaziɣen ḥuma ad ggen irar-urar ak třemmizin n tedyant (= event) n ussegʷass amaynu. Waxxa tuɣa xsen midden ad aneɣ dewxen twarat tamezwarut, maca tiggaz n yisem n Firɛawn Cacenq d raǧaɣ nnes deg idlisen n midden ijja Imaziɣen ad kkaren ad arzun x umezruy nsen waxxa di tmedɣaɣin n yeẓra. Ad nesquded awař, assegʷass n 2962 war iǧi ca amcnaw issegʷussa nneɣni, aṭṭas i imsaren aẓɣat di tmurt n Tmezɣa; bandira n Imaziɣen war iǧi wen war tt iẓrin traḥ d tase-d deg ujenna s řebhut zi bni buɛeyyac (tammurt n Arrif) ɣares ař tammurt n Tunes. Aɣewweɣ amezwaru di Tunes ijja Imaziɣen ad aregben řa nitni ad ssemřen taɣerma nsen. Di cutenbir yeɛdun igga CMA agraw nnes di teyzert n Jerba. Tanekra n Imaziɣen tiweḍ ař tammurt n Libya. Lqeddafi ameɣbun temsar as amcnaw Hanibal ičeř x iluten (= elephants) ḥuma ad iẓwa ɣar Roma ad imneɣ, adfeř tuɣa idřa-iɣum. Iluten mmuten, isedrisen arewřen iqqim weḥdes am wemcum, ssenni yarweř ɣar tmurt n Armenya, dini i yennuffar ca n wussan, umi yuca illa ggur ad xas ḥarten ikkes-d ssem zi txadent nnes uca ikka ssenni. Maca terja n Lqeddafi tuɣa ɛdunt tinni n Hanibal, minzi wanita yaneggaru yuffa mani ɣa yarweř, Lqeddafi immut d amazuf (= d aɛaryan) deg ussegʷass n 2961.</p>
<p>Di tmurt n Lmeɣrib, Imaziɣen ggin afus deg ufus ak imeɣnasen (= activists) n 20 Fabrayer u aQa-yen ɛad menɛen acbar ak řmexzen. ɣar uneggar, xseɣ ad iniɣ aqa iřes n Tmezɣa itɣima d Tmaziɣt, ad iqqim umaziɣ d alelli (= free), maca war ntettu ca ad neḍfar amenɣi n tserkemt (= cla struggle) s yiřes nneɣ d uxarreṣ nneɣ, ad yiři d asurif d ameqqran ɣar tmunit n Imaziɣen ḥuma ad teqqim Tmaziɣt d tusna n Tmaziɣt řebda tbedd x iḍaren nnes.</p>
<p><span style="color: #000000;">Netraja zi tmura n Tmazɣa ad ssidfent YENNAYER d ass am wussan izi tɛeyyaden imeqqranen. Ixeddamen d imeḥḍaren ad ssnen illa assa imsar dayes ict n rḥajet d tameqqrant. Itxissa am ssnen ass n umfekki (ɛid l&#8221;istiqlal&#8221;) i ɣa ssnen ass n ¥ennayar n Imaziɣen. Iḍennaḍ bdand řexbar n tmazight di ttilibizyun n Tamazight s řexbar n wass n yennayer u ssecnen d Imaziɣen n Dzayer farḥen s řɛida amaziɣ ameqqran.</span></p>
<hr size="1" /><a href="#_ftnref1">1</a> And it came to pass in the fifth year of king Rehoboam, that <span style="text-decoration: underline;">Shishak king of Egypt</span> came up against Jerusalem, because they had dealt treacherously with the LORD.</p>
<p>In the fifth year of King Rehoboam, Shishak king of Egypt attacked Jerusalem. He carried off the treasures of the Temple of the Lord and the treasures of the royal <a href="http://www.christiananswers.net/dictionary/palace.html">palace</a>. He took everything, including all the gold shields Solomon had made (<a href="http://www.christiananswers.net/bible/1ki14.html#25">1 Kings 14:25-26</a>).</p>
<p><a href="#_ftnref2">2</a> Pharaoh, Firɛawn ixs ad yini: pr + ɛ = taddart tameqqrant.</p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0" width="471">
<tbody>
<tr>
<td width="512"><a href="#_ftnref3">3</a> He carried off the treasures of   the temple of the LORD and the treasures of the royal palace. He took   everything, including all the gold shields Solomon had made.</td>
</tr>
<tr>
<td width="512"></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<ul>
<li><a href="#_ftnref4">4</a> &#8220;<em>In the fifth year of Kign Rehoboam, King Shishak of Egypt marched against Jerusalem–for they had trespassed against the Lord–with 1,200 chariots, 60,000 horsemen and innumerable troops who came with him from Egypt: Lybians, Sukkites, and Kushites. He too the fortified towns of Judah and advanced on Jerusalem.&#8221;  &#8211; 2 Chronicles 12:2-4</em></li>
</ul>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1069&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/01/assegg%ca%b7as-amaynu-yennayer-2962/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>​​Tirekkisent n tuylat (language archeology)</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2012/01/%e2%80%8b%e2%80%8btirekkisent-n-tuylat-language-archeology/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2012/01/%e2%80%8b%e2%80%8btirekkisent-n-tuylat-language-archeology/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Jan 2012 18:33:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[De taal]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1058</guid>
		<description><![CDATA[Imentilen n unuri n iřsawen mseɣwen niɣ qqnen ɣar waṭṭas n tmesřayin. Xmi itmetta utarras iḍaffar it yiřes ɣar tmeḍřin. Maca iřes, ca n twařatin itfaqa-d. Waxxa itfaqa-d s ijj n warruḍ nneɣni, maca refhamet nni i das iwca bab nnes tɣima tarwes dayes aṭṭas. Ad negg neccin nnuryen ait n iřsawen, uca iqqim wawař, ma awař nni iqqimen nzemmar ad zzayes nessen axarreṣ n weydud? D manaya ixseɣ ad aniɣ s trekkisent n tuylat.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Imentilen n unuri n iřsawen mseɣwen niɣ qqnen ɣar waṭṭas n tmesřayin. Xmi itmetta utarras iḍaffar it yiřes ɣar tmeḍřin. Maca iřes, ca n twařatin itfaqa-d. Waxxa itfaqa-d s ijj n warruḍ nneɣni, maca refhamet nni i das iwca bab nnes tɣima tarwes dayes aṭṭas. Ad negg neccin nnuryen ait n iřsawen, uca iqqim wawař, ma awař nni iqqimen nzemmar ad zzayes nessen axarreṣ n weydud? D manaya ixseɣ ad aniɣ s trekkisent n tuylat.   Zi tusna n tuylat niɣ zeg warruḍ i yarreḍ wawař, nzemmar ad neqqaz x uxarreṣ n weydud n zic, sminzi awař d ijj n ufaris (product) n yewdan. Zi teɣmarta nzemmar ad nsiden (take into account) aqa tuylat ɣares  udem n trekkisent. Da itaff aqa awař waxxa immut, itɣima weẓwar n uxarreṣ yuyeř. Ḥuma ad naǧeɣ di tusna, ad awem d idareɣ ca n wawařen ɛad ǧan maca war zzaysen ntemsawaḍ di tudart nneɣ. Ad nebda zi Murrakuc, awařa dayes tnayen n iẓewran n wawařen:</p>
<p>mur+akuc, awař amezwaru (mur,amur,t-ammur-t) iqqim iddar, nessawař zzayes jaraneɣ maca awař aneggaru (kuc) war iqqim ca. Mani xseɣ ad awḍeɣ s manaya? Tawnafit (curiosity) I tɣiwant n tarezzut (common research) deg iyyara ɣares aṭṭas n tɣemmura.   Deg iyyara, nfeɛ iwařa inni yarezzun deg iyyar n ddin mařa xsen ad awḍen ad ssnen aqa Imaziɣen tuɣa ɣarsen ijj n Arebbi qqaren as Akuc; Akuc-a war d ikka ca zeg ujenna, ntaff uřa d Ibureɣwaten tuɣa qqaren akuch, yakuch di tẓaǧit nsen. Ad nbedd ɣar wazzay n imesnawen n tuylatin d min ɣa yaymen zi ‘mur-akuch’.</p>
<p><span style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.296875); -webkit-composition-fill-color: rgba(175, 192, 227, 0.230469); -webkit-composition-frame-color: rgba(77, 128, 180, 0.230469);">a.​twafit tamezwarut, aqa timawařin n [mur+akuch], mmarsent zzat ijj I ​wayawya, ixs ad yini war din ca n temɣunt niɣ tazeřɣa (particle) I issaɣan ​jar mur d akuc. Di Tmaziɣ n yiḍa war nzemmar ad nini: t-ammur-t ​temsaman*, ​neqqar t-ammur-t n temsaman. Manaya ixs ad yini aqa ​Tmaziɣt taqdint ad yiři tuɣa zemmaren ad ggen tawinest (sentence) am ​war dayes n. n iwɛar ad iweddar zeg wemcan nnes, war iǧi ca amcnaw ​tirgařin nneɣni: r,k ​(sars—sas, faren—fan, ɣers&#8211;ɣars&#8211;ɣas ’slaughter’, ​curḍu-co?du), kksi—si. Amc tessnem aqa din aṭṭas n iřsawen war tiwyen ​ca tazeřɣa amcnaw </span><span style="-webkit-tap-highlight-color: rgba(26, 26, 26, 0.296875); -webkit-composition-fill-color: rgba(175, 192, 227, 0.230469); -webkit-composition-frame-color: rgba(77, 128, 180, 0.230469);">Marakech city= tandint n murakuc, war iǧi= tandint n ​mur n yakuc! </span></p>
<p>b.​Twafit wis tnayen tesscan aneɣ aqa Tmaziɣt teggur teddakkʷař  d tawtent ​(feminine)! Min xseɣ ad iniɣ s wawařa? Awtem d tewtent aqa ayen uřa deg ​wawařen: din awařen iwtman, din tiwetmin, amcnaw da swadday:   ​ajenna​= ​d awtem (masculine) ​aẓru​​=​d awtem ​ayur​​=​d awtem   ​Maca din awařen d tiwetmin amcnaw:   t-fuc-t​​=​d tawtent (feminine) t-addar-t​=​d tawtent t-aziři​​=​d tawtent (full moon)​ ​ War iǧi ca marra iřsawen kif-kif deg wazzay n iwetman d twetmin. Sennej i manaya, min iǧan assa d awtem war itɣimi ca s uɣiř I řebda d awtem; izemmar ad idweř d tawtent. Mani xseɣ ad awḍeɣ s manaya? U mayemmi nniɣ aqa Tmaziɣt tmuṭṭuy zeg wewtem ɣar tewtent? Ad nedweř ɣar mur+akuc. Da ntaff aqa isem: [tammurt] tuɣa-t d awtem, war xseɣ ca ad iniɣ tuɣa-t d aryaz! Sminzi d aryaz awtem i yeggin tawtent niɣ ḥuma war tidfeɣ ca di tmesract n řfaz niɣ asnuḥyu (discrimination), ad iniɣ aqa talalit (birth) n wawařen twaggen s uxareṣ n iwetman.   Di Tmaziɣt n zic tuɣa war qqaren ca [tamurt+akuc]. Min ɣa nefhem zi manaya? amur netta d  amezzwer (the original) n wawař, war iǧi zi tmurt I d ikka amur, zi amur I d tekka tmurt. Amur d řaṣeř, tamurt d taseṭṭa (branch).</p>
<p>c.​Twafit wis třata, nzemmar ad naff tareẓmi (solution) n uslugen ​(standarisation) n Tmaziɣt deg wawařen n zic. ḥuma war netɣimi ntemsisi ​aṭṭas ak wayawya, ad nedweř ɣar mur+akuc, da ntaff aqa [t-ammur-t], ixes ​ad tnari t-amur-t. Abaru n wawařen i iǧan di Tmaziɣt n zic, d tenni d ​taɣmart manis ɣa nexẓar ɣar zzat, ad aneɣ tesscen tfawit i tarezzut.   d.​twafit taneggarut, wenni umi neqqar assa maruk (Morocco) d isem ​inɛarqe-d zi Tmaziɣt: mar=mur (amur) , uk inɛarqe-d zi kuc (akuc, yakuc), ​Aqa din ɛad ɣar wakuda řegnus qqaren as i Lmeɣrib murrakuc. Mařa ​narzu mammec das qqaren di tuylat n Tfarisit ad naff ɛad rux: qqaren as ​Murrakuc.   Iwdan xmi tidaren tandint n Murakuc, war txarṣen ca di min yexs ad yini wawařa, txarṣen di jameɛ-lefna! War txarṣen ca deg wejdab tuɣa teggen Imaziɣen x Yakuc. Amcnaw xmi ntidar Chigago, itas aneɣ-d ɣar řbař ‘Sears Tower’, ‘Lincoln Park zoo’, maca war ntettu ca aqa Chigago di ijj n yisem n Ihindaweyen n Umarikan. Chigago inɛarqe-d zi chicagoua, awařa ixs ad yini: ticcart. Ma itadeff aneɣ ɣar waǧi xmi neggur ɣar murakuc belli neggur ɣar tmurt n Yakuc, niɣ xmi neggur ɣar Chigago aqa neggur ɣar tmurt n ticcart!   Ad nzar ijj n wawař nneɣni: [a(d) yegga-c Arebbi řebyaḍ]! Niɣ [ad ac iwc Arebbi řebyaḍ]. Aɛraben qqarent i tuccemřeč. Awař deg iyyar n temkussna (semantic) d ijj. Da Imaziɣen war xsen ca ad farnen tuccemreč ak waṭṭan (sickness).</p>
<p>Manaya ixs ad yini aqa awař n: umellal, acemrař imuṭṭi zeg iyyar n temkussna waxxa Tmaziɣt teccur s wawařen n Tuccemreč:  CML= acemřař, tuccemřeč, acemřař, icemřařen, cemřeř, umřir, imřiřen, amřiř, mrič, tinemřeč (populus alba) uca řuḥ xas am nni….ad yiři war xsen ca ad carcen tuccemreč ak řebyaḍ! Sminzi aṭṭan mammec mma igga itɣima d ccamet di tneffut (the soul) n utarras niɣ n wartu. Maca mařa nedweř ɣar umezruy n ‘rebyad’ ad naff aqa ikked zeg waṭṭan I ireqfen tini (tayni) n Lmeɣrib deg wass n 1887. Awař n ‘Řebyaḍ’ qqaren aqa izḍeɣ di tmurt n Lmeɣrib. Xmi ireqqef cjart n tini, afar nnes iddekkwař d acemřař. Din wi iqqaren Řebyaḍ i ca nneɣni maca war ɣares da ca amcan di třemmizta!   Ad nemuṭṭi ɣar walili, isem n jj n tendint d taqdint di tmurt n yakuc. Xmi ntesřa awařa netxarreṣ deg umenkud (empire) n Roma: Volubilis. Di tidet, awařa aqa d Maziɣ ikked zeg weẓwar n: ařiři (oleander). Tandinta tuɣa iddebbara xas, deg ijj n wadud, ajeǧid umi qqaren Yuba wis tnayen d mmis batlimus. Ad nessquḍed awař, xseɣ ad iniɣ s manaya aqa tuɣa nuffa sennej isem n tmurt mani izedɣen Imaziɣen d maziɣ (murakuc), uřa d tineddam d timaziɣin amcnaw walili, tiṭṭawin, agadir, maca qbeř ɣa neẓwa ɣar wasmawen n tneddam, ad neqqim di walili.</p>
<p>a.​amezwar, tammurt n murakuc tuɣa tessyama ařiři, s uya i das ggin isma. ​Manaya imsasa ak yisem n tendint n Tiṭṭawin, řa nettat ggin as isma ​minzi ​aqa dayes aṭṭas n tařawin n waman; tiṭ tarwes deg isem n weɣbař, ​aɣbař (source) qqarent i mani ǧant tařawin. Umi d nɛarqen waɛraben ɣar ​Tmezɣa, uca imucan umi qqaren aɣbař gginas ɛin aɣbař (ɛin=tiṭ s ​taɛraft) arni xas ism nnes i ɣares. Ɛad rux ntaff dcurat d tneddam ​amcnaw ‘Ɛin ɣbala’, Din imucan di Dzayar třaɣan asen ‘source ɛin aɣbal’ ​niɣ ‘source d’ain aghbal’. Ad nessquḍed awař, Imaziɣen ewcin isem n ​imucan I di tuɣa tařawin s waṭṭas, eggin as aɣbař, usin d Aɛraben arenyen ​xas “ɛin” waxxa anamek (Lmeɛna) d ijj, ssenni usin d Ifransisen arenyen ​xas “source”. S wammu I qqimen wasmawen n Tmaziɣt ddaren ař assa.   Ɛawd ntaff tandint n ‘Gelmima’ qqaren as s Tmaziɣt agelmim, minzi aqa dayes igelmimen (ajeřmam n waman). Sennej i manaya, mayemmi war das třiɣin ‘alili’ ‘ařiři’. Ma tuɣa isem nnes qqaren as ‘ařiři’, ssenni ggin as niɣ idweř ‘wařiři’?. Di Tmaziɣt drus n wawařen i ibeddan s [w], amcnaw mammec ntaff di tandint n: wargla, warzazat, wehran, maca ca x ca ntaff aṭṭas n ismawen beddan s a: aẓru, aẓila, ajdir, agadir, asfi, azemmur, ameẓmiẓ, uca řuḥ xas ammu…. ​</p>
<p>b.​Amnus nneɣni dey iyyar d ijj, mayemmi tandint n ‘walili’ war das qqaren ca ​‘alili? S ijj n ​wawař nneɣni, manis d ikka [w] ař ami iqqim yuẓeɣ ​(grammaticalization) x ‘ařiři’’? Amezwar ad nessen imucan mani tiřin:   ​(i)​ijj n w-aryaz​​​-​w​= this=the ​(ii)​wa-nita​​​-​w​= this=the ​(iii)​w-nni​​​​-​w​= this=the ​ ​Waxxa wa ibeddeř udem nnes, iqqim ɛad ɣares ca n jjehd n wesscan (it ​retained some demonstrative force); wa ak-d ta ntaffiten di: wanita, tanita. ​Neqqar asen amqin n uziyyar ‘pronoms d’appui’. Wa iddakkʷař d win, ​wiin. Wa i inni yudsen, win d wiin i yinni yiggʷjen. Wa d awtem itmun ​ak wawařen n iwetman amcnaw xmi neqqar: wa d aryaz , ta d yeǧis. Mařa ​nedweř ɣar tuylatin tiqdimin ntaff ​awařen carcen amcnaw:   ​Tamiṣrect taqdint:​​Aramaik:​​Tmaziɣt/Tuareg   ​pw / pwy​​​hw​​​wa / wu ​tw / twy​​​hy​​​ta  / tu ​ipw​​​​innun​​​win   Ad nessquḍed awař, mařa nedweř ɣar umezruy n Tmaziɣt taqdint ad naff aqa [wa] i iǧan deg isem n tendint n  [walili] netta d asekkiř i immuṭṭyen zi demonstartive pronoun ɣar definite article: ařiři= oleander; walili= the oleander. Ad nessedmar Tmaziɣt ak-d Tlatinect ḥuma ad nefhem mliḥ. Di Tlatinect illus amcnaw= wen(ni), s Tmaziɣt. Ad nexzar min ewcin  [Illus ille, illa, illud]  deg wařsawen n midden.   Ille​=====→​el​ (el hombre) di Tseppanyut Illa​=====→​la​  (la niña)   Ad narzu di Tfansist: ille n Tlatinect (Tuylat n Romance) turud le:   Ille​=====→​le​ (le chat) Illa​=====→​la​  (la maison)</p>
<p><span class="s5">Am nni uřa di Tṭalyant (</span><span class="s5">il la</span><span class="s5">) u deg waṭṭas n iřsawen n midden.</span><span class="s5"> Wenni ixsen ad issnen aṭṭas x manaya izemmar ad idweř ɣar tuylatin tiqdimin, minzi </span><span class="s5">tarezzut di Tmaziɣt icewwar as twiza ḥuma ad nessen tamhazt (evolution) n tuylat nneɣ.</span></p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1058&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2012/01/%e2%80%8b%e2%80%8btirekkisent-n-tuylat-language-archeology/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Amyagg n ‘iři’  di Tmaziɣt n Arrif</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2011/12/amyagg-n-%e2%80%98iri%e2%80%99-di-tmazi%c9%a3t-n-arrif/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2011/12/amyagg-n-%e2%80%98iri%e2%80%99-di-tmazi%c9%a3t-n-arrif/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 26 Dec 2011 15:36:52 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[De taal]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1054</guid>
		<description><![CDATA[Tɛawaden iwdan n umezzawru (primitif) aqa marra iyduden tuɣa ssawařen s ijj n yiřes, Din ijj n tenfust n Babel teqqar aqa kkaren iwdan ad bnan ijj n tuzzya (tower) i yexf nsen ḥuma ad iqqim yisem nsen yarcem i jjiř i d ɣa ikkaren awaren asen. Arebbi n wakud nni war das yudif ca di řxaḍar min ggin am nni; minzi tuɣa neyycen ad sgeɛden tuzzeggaret n tuzzya zi tmurt ař ajenna.U min tuɣa ten ijjin ad ggen fus deg ufus aqa d twiza n wawař, minzi tuɣa radaset n uxarreṣ ttekked zi radaset u zi tsudsin n wawař. Arebbi yufa rid am nni uca issemxumber asen awařen ssenni qqimen ijj war issin min iqqar wenneɣni! Deɣya uc infartek weẓru n tuzzya, twaɣeḍren ]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p style="text-align: justify;">1.         Tanebdat</p>
<p style="text-align: justify;">
<table style="text-align: justify;" border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="221" valign="top"><em>Ntaff di Temgisent (mtyhology) n imrawen   (ancestors) n wemdal (planet) n tmurt aqa ku</em><em>ř   aydud </em><em> ggin as i</em><em>řes   nnes</em></td>
<td width="221" valign="top"><em> ijj   war yarrwis deg wenneɣni ḥuma ijj war </em><em>itessen min iqqar </em><em>wenneɣni!</em></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>T</em><em>ɛawaden iwdan n </em><em>umezzawru (primitif) aqa marra iyduden tu</em><em>ɣa ssawařen s ijj n yiřes, Din ijj n tenfust n Babel teqqar aqa kkaren iwdan ad bnan ijj n tuzzya (tower) i yexf nsen ḥuma ad iqqim yisem nsen yarcem i jjiř i d ɣa ikkaren awaren asen. Arebbi n wakud nni war das yudif ca di řxaḍar min ggin am nni; minzi tuɣa neyycen ad sgeɛden tuzzeggaret n tuzzya zi tmurt ař ajenna.U min tuɣa ten ijjin ad ggen fus deg ufus aqa d twiza n wawař, minzi tuɣa radaset n uxarreṣ ttekked zi radaset u zi tsudsin n wawař. Arebbi yufa rid am nni uca issemxumber asen awařen ssenni qqimen ijj war issin min iqqar wenneɣni! Deɣya uc infartek weẓru n tuzzya, twaɣeḍren reḥyuḍ n Babel! Ad neqqen ameqsar, isem n Babel deg wedřis n wudayen ixs ad yini ‘aṭemmeṣ n yiřṣawen’ [confusion of languages] (xẓar: book of Genesis,11:9). Maca Babel, Babylon ɣar Igrikeyen (Greeks) ixs ad yini: tawwart/adaf n Arebbi).</em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> Aṭṭas n tḥuja i iǧan x yiřsawen maca ad sbeddeɣ ḥuma war teffɣeɣ x usenteř. Deg ijj n uɣezdis nneɣni,  tiɣuri n temhazt (evolution) n tudersent (biology) n iřsawen qqarent aqa iřsawen n midden gguren ɣar zzat u meqqaren, temṣebḍan ijj x wenneɣni s umentiř (because of) n: (i) tawennaḍet (environement) n yewdan, (ii) asemtiw (socialization), (iii) aqqas n politik, u d waṭṭas n tɣawṣiwin.</em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>Tarezzut x i</em><em>ẓ</em><em>ewran</em> n wawařen d ijj n tezrawt tuǧeɣ. Tiwalyin (periods) n wemyagg (verb) “iři’ ɣares ijj n umezruy imɣar u inneḍ aṭṭas. Ejj ad nebda s min qqaren iřsawen n midden d mammec ɣarsen issendeř (develop) wawař-a. Mařa nessiweř tidet, aqa adaf ɣar raǧaɣ izedgen n imezrayen n wawařen issuttar (requires) ad ɣares d nadef zi tewwart tameqqrant n tummest niɣ n iggiten n tusna n iřsiwen. Mařa nessij x tegřanject, ntaff ɣares <em>am</em>, <em>are</em>, <em>is</em>, <em>was</em>, <em>were</em>,<em> be</em>, <em>being</em> d <em>been</em>, tiřɣiwin (forms) n wawaren-a i neẓra war arwisen ca marra deg wayawya minzi war d kkin ca zeg ijj n weẓwar niɣ qqnen ɣar ijj n tadukli d ict; min ten ijjin war uydin ca ak wayawya minzi kraḍ n iẓewran i idewřen d aɣbař n <em>beon</em> d <em>wesan; beon </em>(to be)<em> </em>kkin-d zi Tlimant n zic, u teṭṭef asɣun ak tegřanzect iwsaren (old English)<em> </em>būan (to live, to dwell); Wesan tenɛaqed zi Tlimant n zic (wesana: to be, to exist, to remain).  Amudi n wemsenyagg deg iřsawen n midden nḍen aṭṭas ḥuma ad awḍen ɣar waddad (state/status) n yiḍa.</p>
<p style="text-align: justify;">Rexxu ad nemmuṭṭi ɣar umsenyagg n ‘iři’ di Tmaziɣt nneɣ. Ejj ad newc ijj n umedya (example) zi Tmaziɣt waxxa war iqqim di marra iřsawen n Tmezɣa:</p>
<p style="text-align: justify;"><em>ili </em>(be)    (exist)</p>
<p style="text-align: justify;"><em>lli</em>-ɣ   (I am)   (I exist)</p>
<p style="text-align: justify;">t-<em>lli</em>-d  (you are)    (you exist)</p>
<p style="text-align: justify;">i-<em>ll</em>-a   (he is)   (he exists)</p>
<p style="text-align: justify;">t-<em>ll</em>-a   (she is)   (she exists)</p>
<p style="text-align: justify;">n-<em>ll</em>-a  (we are)    (we exist)</p>
<p style="text-align: justify;">t-<em>ll</em>-am  (you are)   (you exist)</p>
<p style="text-align: justify;">t-<em>ll</em>-ant  (you are. Pl,fem) (you exist)</p>
<p style="text-align: justify;"><em>ll</em>-an   (they are)   (they exist)</p>
<p style="text-align: justify;"><em>ll</em>-ant  (they are,PL,fem) (they exist)</p>
<p style="text-align: justify;">S umata, Tiřɣiwin (forms) n wawařen aqa-yent marra x ijj n webrid, marra arrewsent deg wayawya. Waxxa ntaff ca n tentalyin (dialects) ɣarsent asusru (prononciation) imsebḍa niɣ d unkis, maca tiřiwin tɣimant am nni, war tmuttuyent zeg wemcana nsent; amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;">ǧi-ɣ</p>
<p style="text-align: justify;">t-ǧi-d</p>
<p style="text-align: justify;">i-ǧ-a</p>
<p style="text-align: justify;">t-ǧ-a</p>
<p style="text-align: justify;">n-ǧ-</p>
<p style="text-align: justify;">t-ǧ-am</p>
<p style="text-align: justify;">t-ǧ-ant</p>
<p style="text-align: justify;">ǧ-in</p>
<p style="text-align: justify;">ǧ-ant</p>
<p style="text-align: justify;">Amc ttwařam s tiṭṭawin nwem war din tamrirt (trace, mark) n tdemist (mutation) n uřeqqem jar wawařen n tenfalyin (expressions).</p>
<p style="text-align: justify;">2. Agemmir</p>
<p style="text-align: justify;">Ad nebda zeg ijj n useqsi: ma<em> iři</em> (ili) n Tmaziɣt yuyda ak-d (to be) n Tegřanzect niɣ ak-d (être) n Tfansist? Huma ad narr x useqsi ya, ejj ad newc imedyan ḥuma ad nessemɣar tawengimt.</p>
<p style="text-align: justify;">Jean <em>is</em> thin:    John   =  thin</p>
<p style="text-align: justify;">Michel <em>est</em> mince:   Michel  =  mince</p>
<p style="text-align: justify;">Ad nẓar rexxu s Tmaziɣt:</p>
<p style="text-align: justify;">Mimun <em>d</em> azdad:   Mimun =? azdad</p>
<p style="text-align: justify;">Min yexs ad yini manaya? <em>is, est </em>war uydin ca ak <em>ili</em>, niɣ <em>iři</em> n Tmaziɣt. Manaya ixs ad yini aqa <em>ili</em>, niɣ <em>iři</em> war iǧi ca d amyagg  amcnaw imyagen n midden. Tasɣunt nnes teqqen ɣar tillin (existence). Tasɣunt n Tegřanzect/Tafransist ad ɣares nexẓar ammu:</p>
<p style="text-align: justify;">X  = Y,  (X be/être Y), X iqqen ɣar Y,</p>
<p style="text-align: justify;">John iqqen ɣar tmesmunt n izdaden. Maca di Tmaziɣt ntaff Mammec nneɣni:</p>
<p style="text-align: justify;">Mimun d azdad = Mimun + azdad.  X +? Y</p>
<p style="text-align: justify;">Asurif amezwar ixes ad nessen manis d ikka [<strong>d]</strong> n Tmaziɣt ař ami idweř issressaq awařen ijj ak wenneɣni? amcnaw di: [netta <em>d</em> aryaz], S minzi mařa nekkes [<em>d</em>] zi twinest (sentence) am di: [ netta  Ø aryaz], ad taff war neḍfar ca tajerrumt n Tmaziɣt. Rexxu ad negg tizemmar ad narzu manis d iqqars wawař-a. Ejj ad nedweř ɣar iřes n Misř taqdint (old Egyptian), nettat ɣares  [<em>pw] </em>amcnaw<em> [d ] </em>n Tmaziɣt, u ɣares ɛawed  [tj] amcnaw <em>da s Tmaziɣt.</em></p>
<p style="text-align: justify;">[tj]:     = <em>da    (here)</em></p>
<p style="text-align: justify;">n.tj  = wenni <em>da</em> (the one <em>here</em>)</p>
<p style="text-align: justify;">[f.tj]  =  wenni <em>diha</em> (the one <em>there</em>)</p>
<p style="text-align: justify;">Ad nesquḍed awař, ntaff <em>da</em> (here) d <em>diha</em> mqabařen ak ntj<em> (da)</em> d (f.tj)<em> (diha); </em>zzaysen i zi sressaqen awařen ak-d wayawya<em>.</em> Min yexs ad yini manaya? Ixs ad yini aqa azwař n<em> [d</em>] ikked zi <em>da/diha.</em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;">Ad nesquḍed řhat, Tmaziɣt tarḍřed zi da/diha awař i teḥwaj ḥuma ad tesseseq jar wawařen u ad nẓar ɣar zzat aqa tesxdem iten di ca n imucan nneɣni.</p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>Mimun d azdad = Mimun d(a) azdad</em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;">Rexxu nufa aqa amarnu -(adverb) <em>da</em>- d netta i yewcin awař i issdukkʷaren jar wasmawen. Netta war itbeddiř ca di forma nnes:</p>
<p style="text-align: justify;">netta   <em>d </em> aryaz</p>
<p style="text-align: justify;">nitni   <em>d </em> iryazen  (assa)</p>
<p style="text-align: justify;">ad idweř  <em>d</em> aryaz    (tiwecca)</p>
<p style="text-align: justify;">tuɣa-t  <em>d </em>aryaz    (iḍennaḍ)</p>
<p style="text-align: justify;">Di <em>language typology, ntaff </em>amsenẓay (demonstrative) d netta i yewcin awařen n wersaq deg waṭṭas n  iřsawen, di Tmaziɣt natff it deg imucan amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em>d</em></strong> aryaz ay yeccin aɣrum.  (FOCUS)</p>
<p style="text-align: justify;">Ɛawed abeddeř n <strong><em>d</em></strong> zeg wemcana ɣar wenneɣni ismentes (provoke) abeddeř n unamek (meaning). U waxxa war ibeddeř amcan nnes, tzemmared ad tɣared x snat n tɣuri. Din imucan mani <em>[d]</em> ixs ad yini (is/be), u din umucan mani ixs ad yini (plus). Aqa din awařen di Tmaziɣt daysen <em>da</em> u ɣarsen anamek (meaning) n (here/da) amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;">adas,   yudes,</p>
<p style="text-align: justify;">ma d wa,  ma da wa,</p>
<p style="text-align: justify;">xzar-d,  dweř-d,  ffeɣ-d,</p>
<p style="text-align: justify;">sekka yi-d,  ndar ayi-d, ect…</p>
<p style="text-align: justify;">Marra imyagen sennej xmi itawyen –d, ixs ad yini (da); xmi neqqar: tehwa-<strong>d</strong> tfuct, ixs ad yini: aqa <strong>d</strong> tesqarrab niɣ tesradas amyag ɣar wenni issawařen. Mařa nenna:</p>
<p style="text-align: justify;">[<em>awi</em> mmic ɣar temzida], war ǧi amcnaw: [<em>awi-<strong>d</strong></em> mmic ɣar temzida],</p>
<p style="text-align: justify;">Ad nesquḍed awař, rexxu nessen manis d ikka <strong><em>d</em></strong><em> </em>n Tmaziɣt. <em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;">Maca tarezzut tameqqrant ɛad war tt nfekk ca. Ad nedweř ɣar umeyyag n <em>iři</em>, d mani ixes ad yiři.<em> </em>Mařa sseqsiɣc…nniɣ ac Mammec teǧid (tellid), twarrit ixs ad tiři:</p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>Aqa</em> ayi mliḥ…..(din wi iqqaren aqqa ayi)</p>
<p style="text-align: justify;">Da war nzemmar ad nini:</p>
<p style="text-align: justify;"><em>Lli</em>-ɣ mliḥ, niɣ <em>ǧiɣ</em> mliḥ</p>
<p style="text-align: justify;">Manaya ixs ad yini aqa war nzemmar an egg<em> (iři) </em>di marra akuden (tenses).</p>
<p style="text-align: justify;">Assa:   <em>aqa</em> ayi  di taddart</p>
<p style="text-align: justify;">Iḍennaḍ:  <em>tuɣa</em> ayi  di taddart/ <em>ǧa ǧiɣ</em> di taddart</p>
<p style="text-align: justify;">Tiwecca:  ad <em>iřiɣ </em>di taddart</p>
<p style="text-align: justify;">Neẓra sennej aqa <strong>iři</strong> ntegg it deg wakud n imař (future), war ten tegg ca deg wakud n zic, u war ten tegg ca deg wakud n iḍa (present!). Xẓar ɛawed Mammec itbeddař wemyagg n Tmaziɣt da swadday:</p>
<p style="text-align: justify;">ǧ&#8212;&#8212;&#8212;&#8211;&gt;aqa&#8212;&#8212;&#8212;-&gt;tuɣa (ǧa ǧi-)</p>
<p style="text-align: justify;">Mammec te[<em>ǧ]i</em>d?  = How [are] you?</p>
<p style="text-align: justify;">[<em>Aqa]</em> ayi mliḥ  = [I am] ok,</p>
<p style="text-align: justify;">[<em>tuɣa]</em> ayi di taddart = I [was] at home.</p>
<p style="text-align: justify;">War ntettu ca aqa ntaff <em>iři</em> uřa deg wakud n wanaḍ (imperative) xmi ntic řumar amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;"><em>[iři </em> d  aryaz]</p>
<p style="text-align: justify;">[<em>iřim </em> mliḥ]</p>
<p style="text-align: justify;">[<em>iřint </em> di taddart ɣar wezzyen (n) nhar].</p>
<p style="text-align: justify;">X ijj n uɣezdid nneɣni ntaff aqa <em>iři</em> iqqen ak wemyagg n tillin (existence) amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;">Arebbi <em>iǧa (illa)</em> niɣ war <em>iǧi(illi)</em>?</p>
<p style="text-align: justify;">Mařa neggas ansay (translation) ɣar tegřansect, ntaff: Does God <em>exist</em> or not?</p>
<p style="text-align: justify;">Din ɛawed wi iqqaren aqa [illi, illu] tuɣa-t d isem n ijj n Arebbi n Imaziɣen, min sneɣ necc nican aqa [<em>ill</em>] ntaff it deg waṭṭas n wawawřen n ineglas (lmalaikat) d irebbiten n midden amcnaw:</p>
<p style="text-align: justify;">Jibra[ill]  Gabriel</p>
<p style="text-align: justify;">Ɛazra[ill]  Azrael</p>
<p style="text-align: justify;">mixa[ill]  Micheal</p>
<p style="text-align: justify;"><em>il/ill </em>s tidet tuɣa d isem n Arebbi ɣar waṭṭas n regnus. Ntaf uřa isem n <em>allah</em> ɣar imseřmen dayse <em>ll,</em> ntaff ɛawed <em>ill-ohim</em> ɣar wudayen. Tḥajita temɣar ad as negg amcan nnes twarat nneɣni. Ad nedweř ɣar <em>iři</em> di Tmaziɣt, aṭṭas n wawařen di tmaziɣt taqdint dayes amyagg n <em>ili</em>/<em>iři</em>:</p>
<p style="text-align: justify;">Age-lli-d</p>
<p style="text-align: justify;">tilelli</p>
<p style="text-align: justify;">alli</p>
<p style="text-align: justify;">allun</p>
<p style="text-align: justify;">lal (řaǧ)</p>
<p style="text-align: justify;">agurz-il (Arebbi n garra ɣar Imaziɣen)</p>
<p style="text-align: justify;">ulli/uǧi</p>
<p style="text-align: justify;">Ntaff ɛawed ili, iři deg warwařen amcnaw: a-s-ři-w-ři-w, t-ili-w-li-win, iǧi= illi, ect…</p>
<p style="text-align: justify;">3. Amṣafaḍ</p>
<p style="text-align: justify;">S min tezrim sennej, nfekk drus amyagg n <em>iři </em>di Tmaziɣt. Neẓra aqa <em>iři </em>war iffiɣ ca x lmeɛna nnes u war ibeddeř ca arrimet nnes[ll=ǧ] amcnaw mammec neẓra deg iřsawen n midden. S uqeḍeḍ (briefly), Tamhazt (evolution) n Tmaziɣt tessiwed aydud ad yarẓu x wawařen nneɣni ǧan niɣ war ǧin. Inni iǧan war tidfen ca di tmuddemt (paradigm) n usekkiw (structuring) n Tmaziɣt. S uyenni i netwařa udfen-d wawařen nneɣni ḥuma ad qqnen aḥfur waxxa assaɣ niɣ tamaqqant (relation) jar asen amcnaw arriḥet n yewzan di fřiyyu. Ad newc ijj n umedɣa i twarnit n twengimt.</p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;">Aql   =&gt;   aqa   =&gt;   aqqa</p>
<p style="text-align: justify;">Aql ayi  =&gt;  aqa ayi =&gt;   aqqa ayi</p>
<p style="text-align: justify;">Twafit n wawařen i neẓra sennej nɛarqen-d zeg umeyagg n <em>aql ‘see’ , aql </em>idweř<em> aq, aq</em> idweř d<em> aqa, aqa</em> iwca<em> aqqa.</em> Marra yina tuɣa ixes ad iřin ḥuma ad taff ad nzemmar ad nini:</p>
<p style="text-align: justify;"><em> </em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>Aqa ayi di taddart anemgař:  lliɣ di taddart*</em></p>
<p style="text-align: justify;"><em>Aqqa iwdan  anemgař:  aqa iwdan*</em></p>
<p style="text-align: justify;">U mařa nexs ad nessuyda Tmaziɣt ak Tegřanzect ntaff:</p>
<p style="text-align: justify;">I am here = aqa ayi da</p>
<p style="text-align: justify;">Manaya ixs ad yini aqa amyagg n ‘to be’ di Tegřanzect d <em>iři</em> n Tmaziɣt ggin amcnaw arriḥet n yewzan di fřiyyu. Sennej i manaya, refhamet n [aqa] tedweř temɣar, amcnaw Mammec ntaff di:</p>
<p style="text-align: justify;">Aqa ad tuyured!</p>
<p style="text-align: justify;">Aqa, danita ixs ad yini: war ggur ca.</p>
<p style="text-align: justify;">Zi <em>aql </em>(xzar) ař <em>war (negation/warning)</em>, manaya d ijj n ubeddeř imɣar deg iřes n Tmaziɣt.</p>
<p style="text-align: justify;">
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em> </em></strong></p>
<p style="text-align: justify;">
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1054&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2011/12/amyagg-n-%e2%80%98iri%e2%80%99-di-tmazi%c9%a3t-n-arrif/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Areṭṭař n wawařen</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2011/12/are%e1%b9%ad%e1%b9%adar-n-wawaren/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2011/12/are%e1%b9%ad%e1%b9%adar-n-wawaren/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 20 Dec 2011 13:18:40 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Mohamed Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[De taal]]></category>
		<category><![CDATA[Spotlight]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1041</guid>
		<description><![CDATA[Aṭṭas n iřsawen n ddunect carcen ak wayawya  tusna (knowledge) d wareṭṭař n wawařen (loanwords). Řebda wenni ijehden (bu wagra) i yareṭṭřen i umeẓruḍ. Maca ameẓrud řa d netta ɣares min i ɣa yini. Xseɣ ad iniɣ s manaya aqa waxxa xmi itiři iřes n tmurt ijhed, war ixs ca ad yini aqa war itmetti ca. Aṭṭas n iřsawen areḍřen awařen zi Tlatinect, Talatinect war teqqim maca inni i xas d iksin awařen qqimen ddaren, amcnaw min imsařen i Tmaziɣt.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><em>Aṭṭas n iřsawen</em> n ddunect carcen ak wayawya  tusna (knowledge) d wareṭṭař n wawařen (loanwords). Řebda wenni ijehden (bu wagra) i yareṭṭřen i umeẓruḍ. Maca ameẓrud řa d netta ɣares min i ɣa yini. Xseɣ ad iniɣ s manaya aqa waxxa xmi itiři iřes n tmurt ijhed, war ixs ca ad yini aqa war itmetti ca. Aṭṭas n iřsawen areḍřen awařen zi Tlatinect, Talatinect war teqqim maca inni i xas d iksin awařen qqimen ddaren, amcnaw min imsařen i Tmaziɣt.</p>
<p>Xmi ca n yiřes yarezzu x ca n wawař uca war t itiff deg iyyar niɣ deg wazzay nnes (amawal), itraḥ yareṭṭeř it id zi manis nneɣni. Areṭṭař n wawař řebda iqqen ɣar umezruy n tmurt. Kuř awař ɣares ameddur nnes (řɛumur), amcnaw <em>tafukt </em>(tfuct) nettat ussan nnes mɣaren x wussan n <em>wartu (latin=</em> hortus/hortum/horti). Minzi ǧan ca n wawařen war tmettin, war tweddaren u amenni i ɣa qqimen ssemrasen ten iwdan meřmi mma u mani mma. Areṭṭař n wawařen  war iǧi ca d ict tmesract řebda tecna. Xmi i d itadef ca n wawař d amaynut ɣar ca tuylayt mammec mma tegga, itirar as di tseddast (syntax). Qqaren imesnilisiyen (linguists) aqa areṭṭař n wawař ireqqef marra azzay n tesnawalt zeg iznaggaɣen (semi-consonnes) ɣares ař temkussna (semantic). Nniɣ sennej aqa ameẓruḍ ɣares min ɣa yini, xseɣ ad iniɣ aqa awař itɣima d amuṭṭi (variable); ijj itic i wenneɣni, ussan tennḍen, awařen tsaran zi tmurt ɣar tenneɣni. Ad awem iniɣ mammec: ad nexẓar rexxu manis d ikka wawař n ‘ssukkar’ d Mammec igga ař ami idweř itsara zi tmurt ɣar tenneɣni.</p>
<p>Tuylat n zic n Dravidian tewc as awař-a i tuylat n Sanskrit ‘sharkara’, Sanskrit taḍeř as t i Iran ‘shakar’, Iran tarḍeř as t i waɛraben ‘succarun’, Aɛraben areṭṭeř nni i Wtařyan ‘Zucchero’ (middle Latin), ineggura ya sseɛdun as t i ifransisen ‘sucre’. Uca ammu i yeqqim itsara zi tmurt ɣar tenneɣni. Am mammec nessen war din iǧi ca n ijj izemmar ad issiweř břa areṭṭař. Rexxu ad nexẓar awařen i d yudfen zi Tlatinict ɣar Tmaziɣt nneɣ.</p>
<p style="padding-left: 60px;"><strong>Awařen n Tmaziɣt:                   Awařen n Tlatinect:               s tegřanzect:</strong></p>
<p style="padding-left: 30px;">abril/abruri                                                             aprilis                                     april/freeze</p>
<p style="padding-left: 30px;">asnus                                                                        asinus                                     ass</p>
<p style="padding-left: 30px;">aqninni                                                                    cuniculus                                rabbit</p>
<p style="padding-left: 30px;">abaw/ibawenn                                                       fabae                                        bean</p>
<p style="padding-left: 30px;">andrar/annar                                                         area                                          area</p>
<p style="padding-left: 30px;">atmun (n wesɣar)                                                  temonem                                rudders</p>
<p style="padding-left: 30px;">azebbuj                                                                    acerbus                                   bitter</p>
<p style="padding-left: 30px;">zzebbuj                                                                    acerbus                                   wild olive</p>
<p style="padding-left: 30px;">furnu                                                                        furnus                                    oven</p>
<p style="padding-left: 30px;">fiǧus/afullus                                                           pullus                                     chick</p>
<p style="padding-left: 30px;">ta<em>ww</em>art/ta<em>bb</em>urt                                                   porta                                      door</p>
<p style="padding-left: 30px;">wartu,wartan                                                          hortus/hortum/horti        garden</p>
<p style="padding-left: 30px;">fiřu                                                                            filum                                     thread</p>
<p style="padding-left: 30px;">rectu                                                                         lectus                                    bed</p>
<p style="padding-left: 30px;">tayda                                                                        taeda                                     pinewood</p>
<p style="padding-left: 30px;">třima                                                                        celum                                   chisel</p>
<p style="padding-left: 30px;">tyuya                                                                        iugum/yugum                    pair</p>
<p style="padding-left: 30px;">iyyar, iger                                                                ager                                      field</p>
<p style="padding-left: 30px;">(ait) cicar                                                                 cicer/kiker                         chickpea</p>
<p style="padding-left: 30px;">zayru, azaglu                                                           Jugulum                            yoke</p>
<p>Zeg ijj n uɣezḍis nneɣni, ntaf awařen n Tmaziɣt udfen ɣar Tlatinect. Ɛad war nessin ca uṭṭun n warařen n Tmaziɣt i iǧan di Tlatinect. U war ntettu ca ɛawed umi udfen Imaziɣen (taqbič n Meshwesh) ɣar tmurt n Miṣr, mani idweř Shoshenq d FIRƐAWEN amezwar, zeg Imaziɣen, i iḥekmen tammurt n Miṣr. Jjin din řatar nsen s wawařen n Tmaziɣt amcnaw Amon (Amun), wa tuɣat d ijj zeg waṭṭas n irebbiten n Imaziɣen, Amun-a tuɣat d arebbi n tfuct (sun), n uṣemmiḍ (wind) u n umensif (fertility). Wenni umi qqaren S. GSELL (1913: 312) inna  x yiřes n Hesechius, ijj n umesnaw d Agriki, aqa Imaziɣen tuɣa qqaren as Amon i wḥewri. Ntaf uřa d isem n Miṣr n zic tuɣa qqarnas: Egypt. Egypt-a tus-dd zi <em>kemet</em>, <em>kemmet</em> qqarent i tmurt tabarcant (black land). Aẓwar-a n wawař ntaff it di Tmaziɣt. K.M.T: ikmed, icmeḍ; xmi tcemmeḍ ca n řḥajjet, teddakkʷař d tabarcant. Ad yiři Imaziɣen ufin tammurt-a ɣares cař d buʷrreṣ d abarcan, niɣ ufin tet tecna i tyarza, sminzi tammurt tabarcant ttic řɣiǧet i wi iǧan nnes. Nitni ɣarsen tammurt tazuggʷaɣt amcnaw sseḥra; awař n desert (sseḥra) (the red land) ikked zi Truglifect- deshret (dSr.t, fem.) Ad nedweř ɣar wawařen n Tlatinect ntaf midden ksin zzayes min ictaben.</p>
<p>awařen n Tlatinect:                          awařen n Tmaziɣt:                  s tegřanzect:</p>
<p>pithécos, pithe                                               biddu                           ape</p>
<p><em>addax (</em><em>nasomaculatus</em><em>)</em> addax(niɣ tafunast n řexra)         antilope</p>
<p>bubal         <a href="#_ftn1">1</a> bubalis                        buffalo</p>
<p>elu/telut/elwan (Touareg)                          elephantum                    elephant</p>
<p>Rossler (1942: 295) inna aqa din ijj n wecrac deg wawař jar Tagrikect ελέφαντας (elephant) d ijj n wawař tuɣa iǧa zic ɣar Imaziɣen qqaren as <em>eleb. S ennej i manaya, mařa nessars tiṭṭwin nneɣ x –ilef-iřef,ilfan-;</em> ntaff yudes i –elephant-, min ibedřen da? F n <em>ilef</em> idweř d P deg iřsawen nneɣni, amcnaw mammaec twaram swadday:</p>
<p>Ilef (tileft)    ====================è elephantum</p>
<p>Ilfan ===================è elephanti</p>
<p>F&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;&#8212;-à p</p>
<p>Amc i dawem nniɣ sennej, areṭṭar n wawařen yudef di tusna d wemsawaḍ jar řegnus. ɛawed din aṭṭas n iřsawen areḍřen awařen i iřsawen nneɣni war qqimen ddaren!</p>
<p>Aṭṭas n iwdan qqaren as aqa Tmaziɣt teccur s Taɛraft, maca mařa nexzar swadday i wawaren-a ad taffem belli ina umi neqqar neccin d awařen n Taɛraft, aqa war ǧin ca nican d Taɛraft; Taɛraft tarḍeř řa nettat x midden.</p>
<p>Iblis:          διαϐολος             diabolos</p>
<p>Iqlīm:          κλίμα                  klima</p>
<p>inǧīl:           ευαγγέλιον           evangelion</p>
<p>barqūq:       δαμάσκηνο           praecox</p>
<p>biṭāqa:         πιττακιον             [pittakion] ticket</p>
<p>ẖarīṭa:         χαρτης                carte                    [khartês]</p>
<p>ǧinn:           δαίμονας              demon                 genius</p>
<p>dirham:      δραχμή              dirham                [drakhmê]</p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0">
<tbody>
<tr>
<td width="393" valign="top">dīnār:         δηνάριον              dinar                    [denarius]</td>
</tr>
<tr>
<td width="393" valign="top"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>daftar:       διφθέρα            notebook            [diphthera]</p>
<p>ṣirāṭ:          οδός                      street                [stratos]</p>
<p>firdaus:      παραδεισος        paradise           [paradeisos]</p>
<p>qanun :      κανων                 canon                 [kanon]</p>
<p>qaṣr:          κάστρο               castle                  [castrum]</p>
<p>qalam:       κάλαμος            pen                      [kalamos]</p>
<p>qamīṣ:       πουκάμισο        shir   shirt          [camisia]</p>
<p>marǧān:     μαργαρίτης      coral                   [margaritês</p>
<h1><em>awařen zi iran:</em></h1>
<p>ʾustāḏ:                         professor</p>
<p>dustūr:                         chart/constitution</p>
<p>dīwān:                          cabinet</p>
<p>sirwāl:                          pantaloon</p>
<p>finǧān:                         cup</p>
<p>fūlāḏ:                            steel</p>
<p>numuḏaǧ:                    example/sample</p>
<p>handasa:                     geometry, architecture, engineering</p>
<h1><em>Aɛraben areḍřend uřa zi Tsumarect:</em></h1>
<p>tājir:                    damgar             trader</p>
<p>ǧasara:                gish-ur              bridge</p>
<p>faẖẖār:                bahar                clay</p>
<p>kursiy:                guza                  armchair</p>
<h1><em>Aɛraben areḍřend uřa zi Tsanskrit:</em></h1>
<p>az-Zuhara:          sukra                Venus planet</p>
<p>filfil:                     pippala             pepper</p>
<p>laymūn:               nimbu              citron, lemon</p>
<p>baṭṭīẖ:                   biṭka                 melon</p>
<p>timsāḥ:                 meseh              crocodile</p>
<p>sayf:                      sef                     sword</p>
<p>Aɛraben areḍřend uřa zeg iřes n Armaniyyen amcnaw <em>ward</em>: vard (rose-flower); areḍřend ɛawed x Icinweyyen <em>ṭūfān</em>: tai-fu, (deluge-inondation). Xmi neqqar s Taɛraft:</p>
<p>Handasa iblis wa ljinn bi lqalami wa ssayfi wa lfuladi wa bi lqanuni addusturi jasaru siraat al firdawsi taḥta iqlimi alqasri. Namudajuhum fi al injjili wa attawrati ka finjanin mina assansabili. Ya’kuluna mina al marjan wa llaymun, wa lbarquq.</p>
<p>.هندس ابليس و الجن بالقلم والسيف والفولاذ. وبالقانون الدستوري جسرو تحت اقليم القصر, نموذجهم في الانجيل والتوراة كفنجان من السنسبيل. ياكلون من المرجان والليمون والبرقوق</p>
<p>Marra awařen i twaram sennej war ǧin ca d Taɛraft. Min iqqim nican d  Taɛraft drus  n wawařen amcnaw [d…d]. Ad yiři tesřim i inni i daneɣ iqqaren aqa Tmaziɣt teccur s wawařen n Taɛraft, mařa tarzud deg iẓewran n wawařen n waɛraben, war ssineɣ ma ad taffed ca uřa ad teqqimed tsarid zi tuylat ɣar tenneɣni ḥuma ad tesned manis d ikka wawař d wi yareḍřen x wenneɣni.</p>
<p>Ijj n twara Amirikan d Japan tuɣa tmenɣan x reswaq n tḍuft minzi Japan tuɣa tejhed u temneɛ ssuq. Deg 1935 tekkar Umirika tessufeɣ-d řa nettat ca n řkettan d taɣennant x Japan. Uca nnan: ‘now you lousy old Nippon’ (rexxu cem a tawessart n japan iqejḥen); ssenni ksin waɛraben (d midden) zi kuř awař ijj n řḥaf:</p>
<p><strong>now you lousy old Nippon </strong><strong> </strong></p>
<p>n     y     l      o     n     =     nylon</p>
<p>Din ɛawed ijj n marka nneɣni n wareṭṭař, amcnaw: Kateteria = Café-tea-area = řqehwa-atay-amcan.</p>
<p>uřa d awařen n isimiten niɣ n iḥenjeren imeẓyanen i iǧan war ḥwijen ca aṭṭas n uxarres, ntafi ten usin-d zi tuylatin n midden, amcnaw abuɛbuɛ= البعبع, neccin neqqar as s Tmaziɣt ‘buɛɛu’, arḍren tid waɛraben x Thiroglifect: <strong>بوبو tuɣat d isem n ijj n lɛifrit ssaggʷaden zzayes iḥenjeren imezyanen.</strong></p>
<p>Ntaff ɛawed <strong>مم.mummu, ikke-d zi </strong>Thiroglifect (din wi iqqaren zeg iqibṭiyyen) waxxa rexxu ssaggʷaden zzayes iḥenjeren imeẓyanen maca zic tuɣa ixs ad yini ‘macca’ (mum).</p>
<p>Aqa din ɛawed ijj n wawař qqarent i xmi ca n uhenjer niɣ asiymi ixs ad iḥada ca n řḥajjet d taɛeffant; qqaren as waɛraben uřa d neccin akidsen  <strong>كخ, kixx, awařa yuse-d zi Troligrifect, ixs ad yini: ijj n tmesřact war tecni.</strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong>To be continued………..(M.Essanoussi)</strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<p><strong> </strong></p>
<hr size="1" /><a href="#_ftnref1">1</a></p>
<table border="1" cellspacing="0" cellpadding="0" width="438">
<tbody>
<tr>
<td colspan="2" width="438" valign="top"><strong>bubal </strong><em>or </em><strong>bubalis </strong>(ˈbjuːb ə l, ˈbjuːbəlɪs)</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="438" valign="top"> </td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="438" valign="top">— <strong><em>n</em></strong></td>
</tr>
<tr>
<td width="4" valign="top"> </td>
<td width="434" valign="top">any of various antelopes, especially an extinct North African variety of hartebeest.</td>
</tr>
<tr>
<td colspan="2" width="438" valign="top"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1041&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2011/12/are%e1%b9%ad%e1%b9%adar-n-wawaren/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Massinissa (238 v.Chr. &#8211; 148 v.Chr.)</title>
		<link>http://www.amazigh.nl/2011/12/massinissa-238-v-chr-148-v-chr/</link>
		<comments>http://www.amazigh.nl/2011/12/massinissa-238-v-chr-148-v-chr/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 13 Dec 2011 08:21:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Said Essanoussi</dc:creator>
				<category><![CDATA[Geschiedenis]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.amazigh.nl/?p=1013</guid>
		<description><![CDATA[Massinissa (238 v.Chr. - 148 v.Chr.) was aanvankelijk een stamhoofd en werd de eerste koning van Oost-Numidië. De cavalerie van de Numidiërs heeft een belangrijke rol gespeeld in de Punische oorlogen. Zo vocht de Numidische cavalerie tijdens de Tweede Punische Oorlog aan de kant van Carthago, onder andere in de slag bij Cannae in 216 v.Chr. Vanaf 206 v.Chr. begon hij met de Romeinen samen te werken, en vocht hij onder leiding van de Romeinen in de slag bij Zama (dichtbij het huidige Maktar, Tunesië). Dankzij deze Romeinse overwinning kon Massinissa Oost-Numidië bevrijden van de Carthaagse overheersing en zijn land verenigen. Hij zou tot 148 v.Chr. aan de macht blijven.]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Massinissa</strong> (<a title="238 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/238_v.Chr.">238 v.Chr.</a> &#8211; <a title="148 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/148_v.Chr.">148 v.Chr.</a>) was aanvankelijk een stamhoofd en werd de eerste koning van Oost-<a title="Numidië" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Numidi%C3%AB">Numidië</a>. De cavalerie van de Numidiërs heeft een belangrijke rol gespeeld in de <a title="Punische oorlogen" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Punische_oorlogen">Punische oorlogen</a>. Zo vocht de Numidische cavalerie tijdens de <a title="Tweede Punische Oorlog" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Tweede_Punische_Oorlog">Tweede Punische Oorlog</a> aan de kant van <a title="Carthago" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Carthago">Carthago</a>, onder andere in de <a title="Slag bij Cannae" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Slag_bij_Cannae">slag bij Cannae</a> in <a title="216 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/216_v.Chr.">216 v.Chr.</a> Vanaf <a title="206 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/206_v.Chr.">206 v.Chr.</a> begon hij met de <a title="Romeinse Republiek" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Romeinse_Republiek">Romeinen</a> samen te werken, en vocht hij onder leiding van de Romeinen in de <a title="Slag bij Zama" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Slag_bij_Zama">slag bij Zama</a> (dichtbij het huidige <a title="Maktar (de pagina bestaat niet)" href="http://nl.wikipedia.org/w/index.php?title=Maktar&amp;action=edit&amp;redlink=1">Maktar</a>, <a title="Tunesië" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Tunesi%C3%AB">Tunesië</a>).  Dankzij deze Romeinse overwinning kon Massinissa Oost-Numidië bevrijden  van de Carthaagse overheersing en zijn land verenigen. Hij zou tot <a title="148 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/148_v.Chr.">148 v.Chr.</a> aan de macht blijven.</p>
<p>Massinissa had in zijn jeugd gediend in het Fenicische leger en was danig onder de indruk van de beschaving van de <a title="Feniciërs" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Fenici%C3%ABrs">Feniciërs</a>, die hij poogde te imiteren. Naar het voorbeeld van het <a title="Fenicisch alfabet" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Fenicisch_alfabet">Fenicisch alfabet</a> ontwikkelde Massinissa het <a title="Tifinagh" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Tifinagh">Tifinagh</a>, het <a title="Imazighen" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Imazighen">Imazighen</a>-alfabet.  Hij zette een geordend bestuur op poten, bouwde een vloot en vast leger  op dat bestond uit 50.000 man. Hij stichtte nederzettingen naar  Fenicisch model en zorgde dat de Imazighen akkerbouw gingen bedrijven en  hun (semi-)nomadische leefstijl opgaven. Om te verhinderen dat ze hun  nomadisch verleden weer zouden oppikken, vestigde Massinissa de  Imazighen niet op boerderijen, maar in versterkte forten. Op deze manier  werden ze ook gelijk verstedelijkt.</p>
<p>Massinissa wilde echter meer: hij wilde een groot onafhankelijk rijk  der Imazighen, een koninkrijk dat sterk genoeg was om buitenlandse  indringers te weerstaan. Hij besefte dat dat alleen mogelijk zou zijn  wanneer hij Carthago, de stad van zijn leermeesters, zou veroveren. In <a title="204 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/204_v.Chr.">204 v.Chr.</a> scheen de tijd hiervoor rijp. <a title="Hannibal Barkas" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Hannibal_Barkas">Hannibal Barkas</a> die de ene na de andere overwinning had behaald op de Romeinen, scheen  aan de verliezende hand te zijn. Massinissa verbrak zijn verbond met de <a title="Carthagers" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Carthagers">Carthagers</a> en sloot een <a title="Alliantie" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Alliantie">alliantie</a> met Rome. De Massyli en hun koning <a title="Syphax (koning)" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Syphax_%28koning%29">Syphax</a> daarentegen bleven trouw aan Carthago.</p>
<p>Toen de <a title="Romeinse vloot" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Romeinse_vloot">Romeinse vloot</a> landde in <a title="Noord-Afrika" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Noord-Afrika">Noord-Afrika</a> zette Massinissa zijn Numidische leger in tegen de Carthagers. In <a title="202 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/202_v.Chr.">202 v.Chr.</a> vond de <a title="Slag bij Zama" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Slag_bij_Zama">Slag bij Zama</a> plaats. Romeinse <a title="Legioen" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Legioen">legioenen</a> vochten tegen de Imazirische krijgers te paard: de Romeinen vielen in  slagorde aan en de Imazighen omsingelden de Carthagers op de flanken. Na  de overwinning werden Oost- en West-Numidië herenigd tot het Numidische  Rijk. Massinissa werd beloond voor zijn hulp bij <a title="Zama (Tunesië)" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Zama_%28Tunesi%C3%AB%29">Zama</a> en ondersteund door de Romeinen. Meer problemen voor Carthago met haar buurlanden was in het belang van Rome.</p>
<p>Vijftig jaar later had Carthago zich weer weten te herstellen.  Carthago was weer uitgegroeid tot een handelsstad, zij het dat ze onder  Romeins toezicht stond en aan Rome belastingplichtig was. De herrijzenis  van Carthago was voor de Romeinen een reden opnieuw de oorlog te  verklaren (<a title="Derde Punische Oorlog" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Derde_Punische_Oorlog">Derde Punische Oorlog</a>).  De werkelijke reden voor deze oorlog was dat Massinissa meer Carthaags  grondgebied had veroverd dan waar hij volgens het vredesverdrag recht op  had en waarschijnlijk ook plannen had om Carthago in te nemen. Rome  besefte het gevaar van deze geduchte tegenstander in Noord-Afrika. De  verovering en vernietiging van Carthago door de Romeinen (<a title="146 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/146_v.Chr.">146 v.Chr.</a>) betekende het definitieve einde van de Fenicische heerschappij.</p>
<div>
<div><a href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Bestand:Tomb_of_Massinissa_01.jpg" rel="shadowbox[post-1013];player=img;"><img src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/c5/Tomb_of_Massinissa_01.jpg/220px-Tomb_of_Massinissa_01.jpg" alt="" width="220" height="147" /></a></p>
<div>
<div><a title="Vergroten" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Bestand:Tomb_of_Massinissa_01.jpg" rel="shadowbox[post-1013];player=img;"><img src="http://bits.wikimedia.org/skins-1.18/common/images/magnify-clip.png" alt="" width="15" height="11" /></a></div>
<p>Graf van Massinissa</p></div>
</div>
</div>
<p>Kort hiervoor, in <a title="148 v.Chr." href="http://nl.wikipedia.org/wiki/148_v.Chr.">148 v.Chr.</a> stierf Massinissa op 90-jarige leeftijd. Hij werd begraven in <a title="Thugga" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Thugga">Thugga</a> (huidige <a title="Dougga" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Dougga">Dougga</a> in <a title="Tunesië" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Tunesi%C3%AB">Tunesië</a>), waar in een <a title="Mausoleum" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Mausoleum">mausoleum</a> een <a title="Inscriptie" href="http://nl.wikipedia.org/wiki/Inscriptie">inscriptie</a> in het Numidisch en Fenicisch geschreven werd. Na de dood van  Massinissa werd Numidië verdeeld in verschillende koninkrijken. Deze  werden door zijn zonen geregeerd</p>
<p>BRON: http://nl.wikipedia.org/wiki/Massinissa</p>
<img src="http://www.amazigh.nl/?ak_action=api_record_view&id=1013&type=feed" alt="" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.amazigh.nl/2011/12/massinissa-238-v-chr-148-v-chr/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>

